Lite latinamerika-inspirerad gryta med korv och små söta gröna linser (I love em)
Jag hittade nämligen de här mumsiga korvarna till fyndpriset 15 spänn (datumet gick ut i dag) så jag tänkte lika bra göra storkok.
1 stor gul lök
1 liten tetra krossade tomater
2 dl små gröna linser (torra)
5 korvar från grillbrickan, men ta såklart ännu hellre något finare, typ merguez från latinosarna i hötorgshallen
lite valfria grönsaker. vitkål, paprika, zuccini eller nåt. blomkål vore nog gott.
sambal olek eller halv chilifrukt
2 vitlöksklyftor
gnutta kanel
1 tsk socker
svartpeppar
balsamico
börja med att skölja linserna, låt dem gärna ligga i blöt lite om du har tid också. nån timme eller tre typ.
skala och skär löken i klyftor, hacka vitlök och eventuell chili. fräs detta sakta (vänta med sambalen lite om du har det istället för färsk chili)
slå över tomaterna, sambalen, socker, nån matsked balsamvinäger (en skvätt liksom) och kanel och sätt på full sprutt på plattan/lågan.
häll i linserna såfort det har börjat koka. har de legat i blöt länge kan du vänta ett tag, typ 10 minuter.
låt koka ihop så det blir simmigt. under tiden skivar och steker du korven lätt i en panna brevid och häll över dem i grytan när de fått lite yta. har du finkorv kan du slänga i den som den är.
låt allt koka på medelvärme tills linserna är mjuka. antagligen kommer du få späda med vatten eftersom. jag hade säkert i över en halvliten innan linserna var nöjda. och det är då, först då, som du låter dina små grönsaker vara med. annars tappar de så lätt spänsten. men när de väl är i handlar det bara om att få dem varma, tycker jag personligen. har man kål kanske man vill att den ska bli lite mjukare, men annars är det mest bara att köra. smaka av med salt och eventuellt mer vinäger om smaken inte är så fyllig, och eller peppar/chili. det ska vara ganska hett tycker jag. men det är såklart en smaksak. tänk också på att korven antagligen har rätt stor sälta, så vänta verkligen tills den är i med att salta på.
servera med liten skvätt youghurt. kanske med lite mynta eller färsk koriander i.
bra, billigt, gott och lätt att göra mycket och spara.
måndag 28 maj 2007
fredag 25 maj 2007
Fyllemat
I natt när jag kom hem och kände att om jag går och lägger mig nu utan krubb i magen kommer det bli trubbel i morgon (det blev det ifs tydligen ändå) gjorde jag ett litet fräs.
Hade en halv rödlök kvar, en halv zuccini och en tomat som låg och skräpade. fräste löken och zuccinin (båda skurna i ganska stora bitar, lök i klyftor och zuccini i sneda skivor) sedan kastade jag i tomaten som var hackad i ca 1x1 cm kuber. snabbt låta allt bli hett och så en skvätt balsamvinäger, timjan och svartpeppar över. snabbt över i tallrik och skölja av pannan. Slutligen hade jag en sån liten burk kikärtor. himla bra storlek. precis en portion. I den återigen heta pannan med en rejäl skvätt olivolja och krossad hackad vitlöksklyfta hällde jag ned de avsköljda ärtorna. fullt ös på gasen så man får liten yta på kikärtorna. det här är f.ö. odare att göra med heminlagda. de blir lite hårdare och smuligare. mer som små nötter eller nåt.
aja. bönor, lilla snabbsalsan och en skvätt youghurt fyllde i alla fall ut min stackars alkoholindränkta buk väldigt gott. mycket salt och fett. toppen.
men som sagt. huvudet värker ändå. uh.
nu ska jg åka och laga mat hos monica och bosse inför monicas födelsedagskalas på söndag.
Hade en halv rödlök kvar, en halv zuccini och en tomat som låg och skräpade. fräste löken och zuccinin (båda skurna i ganska stora bitar, lök i klyftor och zuccini i sneda skivor) sedan kastade jag i tomaten som var hackad i ca 1x1 cm kuber. snabbt låta allt bli hett och så en skvätt balsamvinäger, timjan och svartpeppar över. snabbt över i tallrik och skölja av pannan. Slutligen hade jag en sån liten burk kikärtor. himla bra storlek. precis en portion. I den återigen heta pannan med en rejäl skvätt olivolja och krossad hackad vitlöksklyfta hällde jag ned de avsköljda ärtorna. fullt ös på gasen så man får liten yta på kikärtorna. det här är f.ö. odare att göra med heminlagda. de blir lite hårdare och smuligare. mer som små nötter eller nåt.
aja. bönor, lilla snabbsalsan och en skvätt youghurt fyllde i alla fall ut min stackars alkoholindränkta buk väldigt gott. mycket salt och fett. toppen.
men som sagt. huvudet värker ändå. uh.
nu ska jg åka och laga mat hos monica och bosse inför monicas födelsedagskalas på söndag.
onsdag 23 maj 2007
Ordning i köket. Tips och trix.
En grej som jag har tänkt på när mat-ovana personer ska laga är att de inte kommit på att man kan hacka alla grönsaker till en och samma måltid samtidigt. Även om man ska ha fyra rätter och olika frukter och grönsaker så kör allt på en gång och lägg i olika behållare eller för den delen plastpåsar. Så är det bara att blanda sedan ju!
Det viktiga är dock att tänka på att man ska hacka i blöthets-, färg- och smak-ordning. Först tar man det torra (sparris, broccoli...) sedan tar man det ofärgade med mild smak, sedan får man börja tänka om man ska ta tomater eller lök först. Tomaterna slabbar ju ned brädan, men om de ska vara i något annat än löken kommer de ju smaka lök om den gick innan... Klur. Ofta ska man dessutom ha olika sorters lökar i olika storlekar och då ska man verkligen passa på att ta allt på en gång! Men ta vitlöken sist. Och - men det säger ju sig självt - var försiktig om du hackar chili! Olja på fingrar och bräda gör att även den hetaste chilin inte biter sig fast! (gäller för övrigt det mesta som fastnar, räklukt eller rökt lax..)
Jo en sak till. Folk är också dåliga med skärbrädshygien.
Skala löken över något annat, hållandes i handen, med en skalkniv. Annars får du jordbakterier på skärbrädan vilket inte är så kul om du lagar sallad. Varje gång som jag ser någon klyva en stor skitig lök på skärbrädan med skal och rötter och allt skär det i mig. uuuhh.
Vidare lägger folk ofta förpackningar på sin skärbräda medan de öppnar den. Tex en förpackning rökt lax som man skär upp och sedan lägger över direkt på brädan. Alltså tänk på vart de där förpackningarna har legat, både i butiken och i ditt eget kylskåp. Var försiktig med sånt alltså.
Och åter igen. Jordbakterier. Du vill inte ha dem i din mat. Skölj av potatisar och morötter när du har skalat dem, skölj purjon (dock brukar jag hacka först och skölja sen, och du vet väl att det gröna är det godaste?).
I morgon ska jag försöka komma ihåg att fota vår måltid.
Det viktiga är dock att tänka på att man ska hacka i blöthets-, färg- och smak-ordning. Först tar man det torra (sparris, broccoli...) sedan tar man det ofärgade med mild smak, sedan får man börja tänka om man ska ta tomater eller lök först. Tomaterna slabbar ju ned brädan, men om de ska vara i något annat än löken kommer de ju smaka lök om den gick innan... Klur. Ofta ska man dessutom ha olika sorters lökar i olika storlekar och då ska man verkligen passa på att ta allt på en gång! Men ta vitlöken sist. Och - men det säger ju sig självt - var försiktig om du hackar chili! Olja på fingrar och bräda gör att även den hetaste chilin inte biter sig fast! (gäller för övrigt det mesta som fastnar, räklukt eller rökt lax..)
Jo en sak till. Folk är också dåliga med skärbrädshygien.
Skala löken över något annat, hållandes i handen, med en skalkniv. Annars får du jordbakterier på skärbrädan vilket inte är så kul om du lagar sallad. Varje gång som jag ser någon klyva en stor skitig lök på skärbrädan med skal och rötter och allt skär det i mig. uuuhh.
Vidare lägger folk ofta förpackningar på sin skärbräda medan de öppnar den. Tex en förpackning rökt lax som man skär upp och sedan lägger över direkt på brädan. Alltså tänk på vart de där förpackningarna har legat, både i butiken och i ditt eget kylskåp. Var försiktig med sånt alltså.
Och åter igen. Jordbakterier. Du vill inte ha dem i din mat. Skölj av potatisar och morötter när du har skalat dem, skölj purjon (dock brukar jag hacka först och skölja sen, och du vet väl att det gröna är det godaste?).
I morgon ska jag försöka komma ihåg att fota vår måltid.
tisdag 22 maj 2007
Lyxlunch med räkor och quinoa
I morgon när jag får besök av mina gulliga grupparbeteskollegor ska jag bjussa på en klassisk no-fuzz-räk-jox-sallad med Quinoa.
På Vi telefonplan tjackade jag zuccini för 14.90 kg, det fanns fina små om man valde noga. Sparris för 10 spänn knippan och frysta ful-räkor för 14.90. Det är ju därför givet vad det ska bli.
för 3 personer + lunchlåda kommer jag använda följande. Men man kan som vanligt freestyla på det här konceptet. Man behöver för övrigt inte ens woka räkorna, som jag tänker göra. De är goda kalla också, men då kanske man ska ha en lite bättre sort än de jag har. Hela anrättningen ska dock vara lite ljummen, så har man kalla räkor får man kanske ta och koka grynen som det sista man gör istället så de har lite mer värme. Det kan tyckas som många moment men om man lägger upp det hyfsat bra så ska det inte ta mer än 20 mins.
1 kg frysta räkor, tinade såklart.
1 citron
Bladpersilja (det var en rest)
Minst 4 vitlöksklyftor.
Färsk chili om man vill.
Olivolja.
Svartpeppar
4 dl okokt Quinoa (man kan såklart ta bulgur eller till och med cous cous om man är sån)
2 färska lökar med blast
2 knippen grön sparris
1 buljongtärning
Ett gäng (20?) uragulliga och dödsgoa kvistcoctailtomater som jag hittade 400g för 21.90!
(Man skulle med fördel kunna ha t.ex. paprika, rödlök, avocado, färsk spenat eller purjo i. också eller istället)
2 små Zuccinisar
1 citron till
salt
Nån slags klegg. Jag tar hälften creme fraiche och hälften Kesella 1% för det var det jag hade. Men youghurt vore nog nästan godast. Man kan trixa i vad man vill. Jag kommer nog ta lite koriander och zitronzest, salt och lite citronsaft. Man skulle kunna tänka sig blandat örtgrönt eller basilika och lime som faktiskt är en supergod kombo. Eller bar mer persilja.
Börjar med att skölja quinoan i hett vatten en massa gånger och sedan koka den. Ställ åt sidan, eventuellt direkt ned i serveringsskålen när klar och färdigavångad. Återanvänd kastrullen (SPD! - Spar På Disk) och häll i ca 3 dl vatten, låt koka upp (till sparrisen sen).
Sätt någon annan på att skala alla räkor, men ge den plasthandskar för barmhärtighetens skull.
Gör snabbinläggning av zuccinisarna (se nedan för recept) och ställ åt sidan medan det drar sig.
Blanda ihop mejeri-klegget i en skål och ställ tillbaks i kylen.
Putsa bort det fula på, och dela sedan de färska lökarna i 6 "klyftor" och spara med kanske 5 cm av skälken/blasten. Finstrimmla lite mer av blasten (sköljd och bara de finaste bitarna utvalda) lite på snedden sådär snajdigt. Skölj och dela tomaterna på mitten. Inte runt midjan utan på längden. Finhacka dina vitlöksklyftor och din persilja, men blanda dem inte.
Bryt av sparrisarna där de känns som att de vill bli avbrutna (i botten alltså, det som är träigt är nämligen segt och kommer inte "sprickas" av, så ta dem där du känner att gränsen går) och skär dem sedan två eller tre gånger på längden beroende på hur långa de är. De ska vara som munsbitar. Vattnet bör vid det här laget stormkoka och du kan pressa i lite citron, slänga i nån smörklick och rejält med salt. Sedan i med sparrisen. Det ska vara som med kronärtskockorna, bara precis så att vattnet täcker, så att de får ordentlig kontakt med smör och citron. Precis som när man kokar broccoli eller sockerärter ska det här gå fort. Det tar en gnutta längre tid än för broccoli, men inte många minuter. De ska vara ganska ordentligt al dente, för de kommer fortsätta tillagas lite efter att man slagit av vatten-smör-citronvätskan. Vi ska inte skölja av/blanchera nämligen.
När alla grönsaker är hackade och hela salladen i princip är god att gå - i skålen, blandad och klar - är det dags att woka räkorna lite snabbt.
Kolla micen så du har allt förberett. Hackad vitlök (och chili), hackad persilja, citronzest och citroner redo att pressas samt pepparkvarnen.
Sätt på woken och häll i en rejäl skvätt olivolja. Lägg direkt i vitlök och ev. finhackad chili, fräs dem sakta med den stigande värmen. När det börjar fräsa och sprätta i pannan brassar du på ännu mer fart så att den blir riktigt het, då lägger du i först zitronzesten och persiljan (svinga runt) och sedan själva räkorna. Dessa ska precis bara bli varma så håll fart i woken medan du pressar över citronen och maler över pepparen. Vi snackar nån minut här, högst! Häll sedan direkt över räkorna och allt joxet i pannan över salladen och blanda försiktigt runt. Tanken är att den varma oljan och citronen från räkfräset blir tillräckligt med dressing/smaksättare, men smaka av. Det kan behövas mer citron, olja, salt eller peppar.
Servera med zuccinin och youghurten/creme fraichen på sidan. Mums.
På Vi telefonplan tjackade jag zuccini för 14.90 kg, det fanns fina små om man valde noga. Sparris för 10 spänn knippan och frysta ful-räkor för 14.90. Det är ju därför givet vad det ska bli.
för 3 personer + lunchlåda kommer jag använda följande. Men man kan som vanligt freestyla på det här konceptet. Man behöver för övrigt inte ens woka räkorna, som jag tänker göra. De är goda kalla också, men då kanske man ska ha en lite bättre sort än de jag har. Hela anrättningen ska dock vara lite ljummen, så har man kalla räkor får man kanske ta och koka grynen som det sista man gör istället så de har lite mer värme. Det kan tyckas som många moment men om man lägger upp det hyfsat bra så ska det inte ta mer än 20 mins.
1 kg frysta räkor, tinade såklart.
1 citron
Bladpersilja (det var en rest)
Minst 4 vitlöksklyftor.
Färsk chili om man vill.
Olivolja.
Svartpeppar
4 dl okokt Quinoa (man kan såklart ta bulgur eller till och med cous cous om man är sån)
2 färska lökar med blast
2 knippen grön sparris
1 buljongtärning
Ett gäng (20?) uragulliga och dödsgoa kvistcoctailtomater som jag hittade 400g för 21.90!
(Man skulle med fördel kunna ha t.ex. paprika, rödlök, avocado, färsk spenat eller purjo i. också eller istället)
2 små Zuccinisar
1 citron till
salt
Nån slags klegg. Jag tar hälften creme fraiche och hälften Kesella 1% för det var det jag hade. Men youghurt vore nog nästan godast. Man kan trixa i vad man vill. Jag kommer nog ta lite koriander och zitronzest, salt och lite citronsaft. Man skulle kunna tänka sig blandat örtgrönt eller basilika och lime som faktiskt är en supergod kombo. Eller bar mer persilja.
Börjar med att skölja quinoan i hett vatten en massa gånger och sedan koka den. Ställ åt sidan, eventuellt direkt ned i serveringsskålen när klar och färdigavångad. Återanvänd kastrullen (SPD! - Spar På Disk) och häll i ca 3 dl vatten, låt koka upp (till sparrisen sen).
Sätt någon annan på att skala alla räkor, men ge den plasthandskar för barmhärtighetens skull.
Gör snabbinläggning av zuccinisarna (se nedan för recept) och ställ åt sidan medan det drar sig.
Blanda ihop mejeri-klegget i en skål och ställ tillbaks i kylen.
Putsa bort det fula på, och dela sedan de färska lökarna i 6 "klyftor" och spara med kanske 5 cm av skälken/blasten. Finstrimmla lite mer av blasten (sköljd och bara de finaste bitarna utvalda) lite på snedden sådär snajdigt. Skölj och dela tomaterna på mitten. Inte runt midjan utan på längden. Finhacka dina vitlöksklyftor och din persilja, men blanda dem inte.
Bryt av sparrisarna där de känns som att de vill bli avbrutna (i botten alltså, det som är träigt är nämligen segt och kommer inte "sprickas" av, så ta dem där du känner att gränsen går) och skär dem sedan två eller tre gånger på längden beroende på hur långa de är. De ska vara som munsbitar. Vattnet bör vid det här laget stormkoka och du kan pressa i lite citron, slänga i nån smörklick och rejält med salt. Sedan i med sparrisen. Det ska vara som med kronärtskockorna, bara precis så att vattnet täcker, så att de får ordentlig kontakt med smör och citron. Precis som när man kokar broccoli eller sockerärter ska det här gå fort. Det tar en gnutta längre tid än för broccoli, men inte många minuter. De ska vara ganska ordentligt al dente, för de kommer fortsätta tillagas lite efter att man slagit av vatten-smör-citronvätskan. Vi ska inte skölja av/blanchera nämligen.
När alla grönsaker är hackade och hela salladen i princip är god att gå - i skålen, blandad och klar - är det dags att woka räkorna lite snabbt.
Kolla micen så du har allt förberett. Hackad vitlök (och chili), hackad persilja, citronzest och citroner redo att pressas samt pepparkvarnen.
Sätt på woken och häll i en rejäl skvätt olivolja. Lägg direkt i vitlök och ev. finhackad chili, fräs dem sakta med den stigande värmen. När det börjar fräsa och sprätta i pannan brassar du på ännu mer fart så att den blir riktigt het, då lägger du i först zitronzesten och persiljan (svinga runt) och sedan själva räkorna. Dessa ska precis bara bli varma så håll fart i woken medan du pressar över citronen och maler över pepparen. Vi snackar nån minut här, högst! Häll sedan direkt över räkorna och allt joxet i pannan över salladen och blanda försiktigt runt. Tanken är att den varma oljan och citronen från räkfräset blir tillräckligt med dressing/smaksättare, men smaka av. Det kan behövas mer citron, olja, salt eller peppar.
Servera med zuccinin och youghurten/creme fraichen på sidan. Mums.
måndag 21 maj 2007
hardcore GI
I dag fick jag för mig att jag ska köra stnhårt gi-rejs ett par dagar för att dra ned kroppens kolhydratsförbränning och gå över till fettet inför sommaren.
dagens lunch (hann inte göra någon låda) fick bli på Vurma (enorm hög med sallad och spenat med pippi, lite bacon, salt peppar och basilikaolja. och citron istället för sockrig balsamico), men middagen avnjutes här på studentpalatset och består av
1 pkt keso
3 tomater
2 (!) påsar jordnötter (GI 21! helt sjukt!) ska inte äta allt såklart, kanske 1/3 påse nu när jag sitter och läser bara. (2 för 10)
2 päron
1 burk anjovisoliver.
allt detta till ett sammanlagt pris av 43 kr! så jävla bra. oliverna kommer jag såklart inte heller äta upp, utan får med mig hem.
vicken fest.
dagens lunch (hann inte göra någon låda) fick bli på Vurma (enorm hög med sallad och spenat med pippi, lite bacon, salt peppar och basilikaolja. och citron istället för sockrig balsamico), men middagen avnjutes här på studentpalatset och består av
1 pkt keso
3 tomater
2 (!) påsar jordnötter (GI 21! helt sjukt!) ska inte äta allt såklart, kanske 1/3 påse nu när jag sitter och läser bara. (2 för 10)
2 päron
1 burk anjovisoliver.
allt detta till ett sammanlagt pris av 43 kr! så jävla bra. oliverna kommer jag såklart inte heller äta upp, utan får med mig hem.
vicken fest.
söndag 20 maj 2007
How to cook an artichoke
The only acceptable way.
Ok det här är inte direkt budgetmat. Men jag såg fina små rackare för 10 spänn styck, och det kan det väl vara värt? Problemet är att det går åt väldigt mycket olivolja. Det finns bra och billig på Vi just nu har jag sett...
Kronärtskockor är bland det nyttigaste man kan käka. Jag vet inte så jättemycket om exakt hur det funkar, men jag har testat en enda "onaturlig" bantningskur i hela mitt liv, och det var kronärtskockspiller. I tyskland är det allmänt utbrett och folk äter alltid kronärtskockspiller om de känner att de har ätit lite för "tungt". De är till och med så övertygade om denna tistels förträfflighet att det just nu marknadsförs en "mirakeldryck" utvunnen ur nämnda grönsak. Den sägs lindra bakfylla, göra dig lättare och piggare i kroppen samt nåt mer som jag inte förstod. Anyways.
När jag slutade jobba på cookies hade jag lagat mat 10-15 timmar 6 dagar i veckan i 8 månader, och var liksom lite less. Jag hängde runt, kollade på fotbolls EM som var just då, drack svinmycket bärs och käkade BARA skräpmat. Alltså no shit. Till frukost brukade jag och Elisha som jag dels hängde mycket med, och dels bodde hos en del, käka poptarts med blåbärsfyllning, till lunch brukade jag äta Döner och till middag åt vi ofta de 1€ pizzor som dönerståndet utanför vår replokal sålde. På nattkröken när vi var fulla brukade vi äta Finnkrisp med någon slags tysk senaps-majonäs. Eller Isbjörnens Kaviar, som man under en kort period kunde köpa på Netto på Prenzlauer Allée. Men hela tiden, efter varje måltid, popade jag ett kronärtskockspiller, och jag svär - Jag var smalare än på länge, både före och efter. Det var grymt. Jag tillskrev kronärtskockorna ungeäfär hälften av smalheten och härjandet den andra hälften.
Allt det här går naturligtvis stick i stäv med så som jag brukar leva, dvs med GI som facklan i mörkret och "nyttigt" och "duktigt" och hemlagat. Men som sagt, på något sätt verkade det ändå funkar.
Anyways, igen, i sverige pratar man inte om kronärtskockans "helande krafter" så mycket utan håller oss till att erkänna att den är rik på c-vitaminer, antioxidanter och mineraler. Vilket inte är så pjåkigt det heller. Men vad jag vill säga är att jag inte tycker att man ska ha dåligt samvete för att man käkar den här totala fettbomben, eftersom då skockan i sig sägs neutralisera fett.
Det här är Paulinas (pappas) kronärtskocka. De är ju italienare och fastslår bestämt att det här är det enda acceptabla sättet att koka färska skockor. Efter att ha provat är jag benägen att hålla med. Jag kokar även sparris såhär. Och typ blomkål och bebismorötter. Tricket är att det ju i princip bara är själva "botten" på skockan som behöver kokas så fasligt, därför behövs det inte så mycket vatten. Mina föräldrar sänker alltid ned skockorna helt i vattenbad, men det är ju helt onödigt. Med citron i behåller de dessutom sin fina färg bättre.
Jag sågar gärna av lite av topparna på skockorna. På så vis kommer mer av fettet och smakerna in mellan kronbladen. Dessutom ska man såklart skära bort lite av stjälken om det är sånna där stora runda med träiga skälkar. Är de späda och mer lila kan man spara mer kvist och mindre av bladen.
Färska kronärtskockor
1/2 citron/skocka
olivolja
smör
salt
Koka upp vatten så det täcker ca 10 cm av kastrullens botten. Skockorna ska precis få plats i kastrullen du valt, annars går det åt för mycket smak-jox. Skölj av de avsågade skockorna och skölj och skrubba citronerna. Zesta av dem och ställ zesten åt sidan med ett par droppar saft över sig så det inte torkar. Lägg ned skockorna i vattnet och pressa över citronen. Om det är lagom mycket vatten ska nu i princip det allra översta av skockans avsågade blad sticka upp ur vattnet. Det kokar ordentligt och ångar och har sig. Nu lägger du en stor klick smör i mitten på varje skocka och häller over en rejäl skvätt (ca 1 msk/skocka och "one for the pot") olivolja över. Salta över skockan och lägg sedan på ett lock. Låt puttra i ca en halvtimme. Kolla lite då och då hur det går för dem och att det inte kokar tort. Det ska koka ganska kraftigt så eventuellt får du slänga i lite mer vatten - men inte för mycket!
Medan det kokar förbereder du ett lite smör med citronzesten, smör, olivolja och örtsalt som rörs varmt i en kopp el dyl som får plats i handen. Sedan lägger du upp det varma smöret i det du vill servera det i och ställer in det i frysen så det stelnar igen.
Man kan också göra som ett litet smör med rostad vitlök. Den ska rostas riktigt mjuk, sådär så den blir helt söt, och så har man lite citron och salt i och gojsar till det med mixerstaven. Sedan rör man ned det i vanligt smör eller i lättvispad grädde som rörs till något mellanting mellan grädde och smör. Glöm inte att salta i så fall.
Njut skockan som en förrätt eller som hel middag med något litet extra protein. Kanske en fräsch omelett eller typ nån typ skinka i tjocka skivor. Eller om man råkar ha lite fårfiol kan jag tänka mig att det är gott.
TILLÄGG
Paulina rättade och sade att det ska vara massor med hackad bladpersilja i också. Hade man ju kunnat tänka sig. Det är ju alltid gott liksom.
Ok det här är inte direkt budgetmat. Men jag såg fina små rackare för 10 spänn styck, och det kan det väl vara värt? Problemet är att det går åt väldigt mycket olivolja. Det finns bra och billig på Vi just nu har jag sett...
Kronärtskockor är bland det nyttigaste man kan käka. Jag vet inte så jättemycket om exakt hur det funkar, men jag har testat en enda "onaturlig" bantningskur i hela mitt liv, och det var kronärtskockspiller. I tyskland är det allmänt utbrett och folk äter alltid kronärtskockspiller om de känner att de har ätit lite för "tungt". De är till och med så övertygade om denna tistels förträfflighet att det just nu marknadsförs en "mirakeldryck" utvunnen ur nämnda grönsak. Den sägs lindra bakfylla, göra dig lättare och piggare i kroppen samt nåt mer som jag inte förstod. Anyways.
När jag slutade jobba på cookies hade jag lagat mat 10-15 timmar 6 dagar i veckan i 8 månader, och var liksom lite less. Jag hängde runt, kollade på fotbolls EM som var just då, drack svinmycket bärs och käkade BARA skräpmat. Alltså no shit. Till frukost brukade jag och Elisha som jag dels hängde mycket med, och dels bodde hos en del, käka poptarts med blåbärsfyllning, till lunch brukade jag äta Döner och till middag åt vi ofta de 1€ pizzor som dönerståndet utanför vår replokal sålde. På nattkröken när vi var fulla brukade vi äta Finnkrisp med någon slags tysk senaps-majonäs. Eller Isbjörnens Kaviar, som man under en kort period kunde köpa på Netto på Prenzlauer Allée. Men hela tiden, efter varje måltid, popade jag ett kronärtskockspiller, och jag svär - Jag var smalare än på länge, både före och efter. Det var grymt. Jag tillskrev kronärtskockorna ungeäfär hälften av smalheten och härjandet den andra hälften.
Allt det här går naturligtvis stick i stäv med så som jag brukar leva, dvs med GI som facklan i mörkret och "nyttigt" och "duktigt" och hemlagat. Men som sagt, på något sätt verkade det ändå funkar.
Anyways, igen, i sverige pratar man inte om kronärtskockans "helande krafter" så mycket utan håller oss till att erkänna att den är rik på c-vitaminer, antioxidanter och mineraler. Vilket inte är så pjåkigt det heller. Men vad jag vill säga är att jag inte tycker att man ska ha dåligt samvete för att man käkar den här totala fettbomben, eftersom då skockan i sig sägs neutralisera fett.
Det här är Paulinas (pappas) kronärtskocka. De är ju italienare och fastslår bestämt att det här är det enda acceptabla sättet att koka färska skockor. Efter att ha provat är jag benägen att hålla med. Jag kokar även sparris såhär. Och typ blomkål och bebismorötter. Tricket är att det ju i princip bara är själva "botten" på skockan som behöver kokas så fasligt, därför behövs det inte så mycket vatten. Mina föräldrar sänker alltid ned skockorna helt i vattenbad, men det är ju helt onödigt. Med citron i behåller de dessutom sin fina färg bättre.
Jag sågar gärna av lite av topparna på skockorna. På så vis kommer mer av fettet och smakerna in mellan kronbladen. Dessutom ska man såklart skära bort lite av stjälken om det är sånna där stora runda med träiga skälkar. Är de späda och mer lila kan man spara mer kvist och mindre av bladen.
Färska kronärtskockor
1/2 citron/skocka
olivolja
smör
salt
Koka upp vatten så det täcker ca 10 cm av kastrullens botten. Skockorna ska precis få plats i kastrullen du valt, annars går det åt för mycket smak-jox. Skölj av de avsågade skockorna och skölj och skrubba citronerna. Zesta av dem och ställ zesten åt sidan med ett par droppar saft över sig så det inte torkar. Lägg ned skockorna i vattnet och pressa över citronen. Om det är lagom mycket vatten ska nu i princip det allra översta av skockans avsågade blad sticka upp ur vattnet. Det kokar ordentligt och ångar och har sig. Nu lägger du en stor klick smör i mitten på varje skocka och häller over en rejäl skvätt (ca 1 msk/skocka och "one for the pot") olivolja över. Salta över skockan och lägg sedan på ett lock. Låt puttra i ca en halvtimme. Kolla lite då och då hur det går för dem och att det inte kokar tort. Det ska koka ganska kraftigt så eventuellt får du slänga i lite mer vatten - men inte för mycket!
Medan det kokar förbereder du ett lite smör med citronzesten, smör, olivolja och örtsalt som rörs varmt i en kopp el dyl som får plats i handen. Sedan lägger du upp det varma smöret i det du vill servera det i och ställer in det i frysen så det stelnar igen.
Man kan också göra som ett litet smör med rostad vitlök. Den ska rostas riktigt mjuk, sådär så den blir helt söt, och så har man lite citron och salt i och gojsar till det med mixerstaven. Sedan rör man ned det i vanligt smör eller i lättvispad grädde som rörs till något mellanting mellan grädde och smör. Glöm inte att salta i så fall.
Njut skockan som en förrätt eller som hel middag med något litet extra protein. Kanske en fräsch omelett eller typ nån typ skinka i tjocka skivor. Eller om man råkar ha lite fårfiol kan jag tänka mig att det är gott.
TILLÄGG
Paulina rättade och sade att det ska vara massor med hackad bladpersilja i också. Hade man ju kunnat tänka sig. Det är ju alltid gott liksom.
Dinkelfest
I går, när jag var hemma och var trött, sjuk, bakfull och eländig, försökte jag göra
1) Dinkelpannkakor.
2) GI-nötkaka med dinkelmjölsmördeg och typ sockerfri nötfyllning. Det gick ju inte så bra dårå.
Här är den
Men jag ska ite ge upp. Som tanke är den allt för vacker att ha. Det måste funka.
Degen var bara smör (ekologiskt, det ni) dinkelmjöl och en äggula. Kanske kan jag komma på bättre ide där så den inte blit så torr. Det vart lite sådär nu alltså. Sedan i alla fall gjorde jag en lite hemgjord mandelmassa med bara mandlar, fruktos och lite äggvita. den blev faktiskt bra även om jag borde haft lite mer av allt. Den lade jag i botten på det lilla pajskalet (alla mina riktiga pajformar har vandrat iväg när jag har bakat till olika saker, så nu har jag bara kvar min muffinsformar i silikon. Om någon har min vanliga springform eller pajform i silikon får ni jättegärna hojta till. jag har ingen aning omv art något är...). Redan här tror jag jag begick ett misstag. Borde haft mandelmassan ovanpå som något slags lock tror jag. Hur som helst. Sedan hade jag en fyllning av rostade, hackade hasselnötter och mandlar som jag hade en gnutta muscovadosocker över. Tänkte att det smakar ju så pass mycket att det kanske kan.. väga upp eller nåt. Sedan hade jag smör och mer fructos och till sist finhackade torkade fikon. Tänkte att det skulle kunna slabba till lite. Detta lade jag över mandelmassan i formarna, sedan gjorde jag en lite äggsmet av vitan som var kvar, grädde och massa kardemumma. Hade över detta över några men inte alla små pajer. Men jag tror ändå att de Men äggsmet blev bättre än de utan.
Det blev torrt och inte så gott. Alltså jag har j ätit det ändå såklart, men det lämnade ändå mer att önska. Nästa gång tror jag att jag ska ha med lite frukt. Eller bara lite aprikoser istället för fikon. Och så ska jag göra degen godare, kanske ha mandelmassa direkt i degen? Och kanske som sagt lägga på mandelmassan på slutet istället för i botten. Ah jag vet inte. Har någon ett tips så säg till. Kom ihåg att tanken ska vara GI.
Pannkakorna blev lite bättre. Jag gjorde dem som en balndning mellan vanliga och amerikanska. Både bakpulver och ägg. Det blev ganska bra. Man fick steka dem på ganska låg temperatur ganska långe. Annars belv de för slafsiga eftersom fullkornsdinkel inte direkt håller ihop som vanligt vetemjöl. Men det blev krispigt och gott.
Hade förhållandena
1 dl mjöl
1/2 tsk bakpulver
2 ägg
2 1/2 dl mjölk.
Fick lite över i går som jag gjorde till frukost i dag. Bakpulvret hade såklart dött, så det blev vanliga släta, men då gjorde jag dem till Galetter i stället och smälte Grevéost på. Mmm.
1) Dinkelpannkakor.
2) GI-nötkaka med dinkelmjölsmördeg och typ sockerfri nötfyllning. Det gick ju inte så bra dårå.
Här är den
Men jag ska ite ge upp. Som tanke är den allt för vacker att ha. Det måste funka.
Degen var bara smör (ekologiskt, det ni) dinkelmjöl och en äggula. Kanske kan jag komma på bättre ide där så den inte blit så torr. Det vart lite sådär nu alltså. Sedan i alla fall gjorde jag en lite hemgjord mandelmassa med bara mandlar, fruktos och lite äggvita. den blev faktiskt bra även om jag borde haft lite mer av allt. Den lade jag i botten på det lilla pajskalet (alla mina riktiga pajformar har vandrat iväg när jag har bakat till olika saker, så nu har jag bara kvar min muffinsformar i silikon. Om någon har min vanliga springform eller pajform i silikon får ni jättegärna hojta till. jag har ingen aning omv art något är...). Redan här tror jag jag begick ett misstag. Borde haft mandelmassan ovanpå som något slags lock tror jag. Hur som helst. Sedan hade jag en fyllning av rostade, hackade hasselnötter och mandlar som jag hade en gnutta muscovadosocker över. Tänkte att det smakar ju så pass mycket att det kanske kan.. väga upp eller nåt. Sedan hade jag smör och mer fructos och till sist finhackade torkade fikon. Tänkte att det skulle kunna slabba till lite. Detta lade jag över mandelmassan i formarna, sedan gjorde jag en lite äggsmet av vitan som var kvar, grädde och massa kardemumma. Hade över detta över några men inte alla små pajer. Men jag tror ändå att de Men äggsmet blev bättre än de utan.
Det blev torrt och inte så gott. Alltså jag har j ätit det ändå såklart, men det lämnade ändå mer att önska. Nästa gång tror jag att jag ska ha med lite frukt. Eller bara lite aprikoser istället för fikon. Och så ska jag göra degen godare, kanske ha mandelmassa direkt i degen? Och kanske som sagt lägga på mandelmassan på slutet istället för i botten. Ah jag vet inte. Har någon ett tips så säg till. Kom ihåg att tanken ska vara GI.
Pannkakorna blev lite bättre. Jag gjorde dem som en balndning mellan vanliga och amerikanska. Både bakpulver och ägg. Det blev ganska bra. Man fick steka dem på ganska låg temperatur ganska långe. Annars belv de för slafsiga eftersom fullkornsdinkel inte direkt håller ihop som vanligt vetemjöl. Men det blev krispigt och gott.
Hade förhållandena
1 dl mjöl
1/2 tsk bakpulver
2 ägg
2 1/2 dl mjölk.
Fick lite över i går som jag gjorde till frukost i dag. Bakpulvret hade såklart dött, så det blev vanliga släta, men då gjorde jag dem till Galetter i stället och smälte Grevéost på. Mmm.
lördag 19 maj 2007
Chevrecreme
Till Ida.
Jag gör ofta små röror eller kladd av ostar. I bland har jag creme fraiche eller turkisk youghurt som bas, men lika ofta skiter jag i det och låter ostens egna smörjmedel jobba ihop med lite olja. Man kan också göra som en liten färskost av ljummad, avrunnen youghurt med lite salt i. Det behöver stå över natten för att bli smuligt.
Annyways. När man mixar ostar är det egentligen enda gången då det faktiskt är bättre med en vanlig mixer än med stavmixer. Jag brukar börja med att göra eventuell smaksättning i botten. Nån vitlöksklyfta, av-räfsad färsk timjan (försök dra av bladen med en gaffel bara) och en rejäl skvätt olivolja. Mixa tills det är slätt och klicka sedan i chevren efter hand. Till en halv rulle skulle jag ta en stor vitlöksklyfta, en kruka färsk timjan alt. en matsked torkad timjan som då smulas i handen först, och ca 2 msk olivolja. Kör runt tills det har fått lämplig konsistens, späd då eventuellt med lite mejeriprodukt. Smaka av! I bland kan chevren bli lite fadd och behöva ett par korn salt, jag brukar ha ett par varv svartpeppar också.
Motsvarande kan göras med fetaost, men då brukar jag ha basilika och vitlök eller soltorkade tomater och rosmarin som smaksättning. I båda fallen är det viktigt att man mixar smaksättaren ordentligt innan man har i osten. Det behövs jättelite tomat för att få smak i en röra. Till ett sånt vanligt paket fetaost skulle jag ta typ en eller högst två tomatbitar, en tumstor kvist rosmarin och en kvarts vitlöksklyfta. Kanske bättre att köra med stav då, när det är så lite. Det beror såklart på hur stor och effektiv matberedare du har. Om det bara trillar runt kan du ha i en liten snutt av fetan bara för att knivarna ska få grepp. Men spara lite, annars blir det för finmalet.
Gott till bröd, kött, pasta, fisk (som sagt fetaröreöverbakad lax... mums) eller bara som typ gegg till salladen. Typ hela broccolibitar och morotsstavar. Bra GI också.
Jag gör ofta små röror eller kladd av ostar. I bland har jag creme fraiche eller turkisk youghurt som bas, men lika ofta skiter jag i det och låter ostens egna smörjmedel jobba ihop med lite olja. Man kan också göra som en liten färskost av ljummad, avrunnen youghurt med lite salt i. Det behöver stå över natten för att bli smuligt.
Annyways. När man mixar ostar är det egentligen enda gången då det faktiskt är bättre med en vanlig mixer än med stavmixer. Jag brukar börja med att göra eventuell smaksättning i botten. Nån vitlöksklyfta, av-räfsad färsk timjan (försök dra av bladen med en gaffel bara) och en rejäl skvätt olivolja. Mixa tills det är slätt och klicka sedan i chevren efter hand. Till en halv rulle skulle jag ta en stor vitlöksklyfta, en kruka färsk timjan alt. en matsked torkad timjan som då smulas i handen först, och ca 2 msk olivolja. Kör runt tills det har fått lämplig konsistens, späd då eventuellt med lite mejeriprodukt. Smaka av! I bland kan chevren bli lite fadd och behöva ett par korn salt, jag brukar ha ett par varv svartpeppar också.
Motsvarande kan göras med fetaost, men då brukar jag ha basilika och vitlök eller soltorkade tomater och rosmarin som smaksättning. I båda fallen är det viktigt att man mixar smaksättaren ordentligt innan man har i osten. Det behövs jättelite tomat för att få smak i en röra. Till ett sånt vanligt paket fetaost skulle jag ta typ en eller högst två tomatbitar, en tumstor kvist rosmarin och en kvarts vitlöksklyfta. Kanske bättre att köra med stav då, när det är så lite. Det beror såklart på hur stor och effektiv matberedare du har. Om det bara trillar runt kan du ha i en liten snutt av fetan bara för att knivarna ska få grepp. Men spara lite, annars blir det för finmalet.
Gott till bröd, kött, pasta, fisk (som sagt fetaröreöverbakad lax... mums) eller bara som typ gegg till salladen. Typ hela broccolibitar och morotsstavar. Bra GI också.
snabbinläggning av valfri
Ok här kommer den utlovade överkursen.
Jag snabbinlägger allt möjligt. Hela tiden. Det blir gott, drar fram en massa smak, och kan rädda även den bittraste och träigaste moroten. Dessutom blir det liute roligt och oväntat i munnen. Krispigt men mjukt liksom.
Oftast gör jag det med morötter eller zuccini, men jag har terrat med vitkål och blomkål också, och om man har tålamod och tid kan man göra det med champinjoner vilket blir hur gott som helst om man lyckas. Vitlöksklyftor och lök går säkert också men det tar tid.
Salt drar ut vätska. Syra snabbar på den processen och konserverar lite. Snabbpressad gruka i ättika har man ju ätit i alla tider. Jag lägger in med citron istället så får det mer smak. Det går med vinäger och så också såklart, men då smakar det så mycket vinäger. Det beror på vad man gillar helt enkelt. Och vad man har hemma...
Med morötterna brukar jag bara skiva dem i sneda slantar, zuccinin hyvlar jag på längden med en osthyvel. Det ska såklart hellst vara en späd och kompakt zuccini. Gärna gul. Men allt går.
När grönsaken är av önskad storlek zestar jag av citronen eftersom jag älskar citronsmaken och vill ha ut max av den, sedan pressar jag ur all saft jag kan få och drar på nästan skamligt mycket salt. Första gångerna man gör det tycker man att det är helt sjukt att man ska ha så mycket, men när grönsaken släpper vätskan sedan tar den då dels med sig saltet, och dels är det liksom som att den där kemiska processen liksom neutraliserar. Man ska hur som helst hälla bort det där spadet sen.
Trixet är ju att ha rätt balans mellan salt och citron, men man kan tänka att det inte kan bli för mycket citron. Där emot för lite. Det ska smaka gävligt surt till en början liksom. Och allt ska bli plaskigt. Och allt slt ska lösa upp sig.
Till en zuccini är en halv citron lagom skulle jag tror. Och kanske till typ 4 morötter.
Sedan måste man röra runt lite i bunken så att syran liksom täcker allt i alla fall då och då. Zuccini tar 10 minuter, morötter tar kanske en halvtimme. Men ska man ha det i en lunchlåda kan man ju lägga det i botten när man gör själva lådan så sköter det sig själv sen.
När grönisen blivit sådär mjuk-krispig kan man smaksätta med något mer man gillar, om man vill alltså. Morötterna brukar jag göra en mumsig sallad av med purjolök som också fått snabbinläggnings-behandlingen (går dundersnabbt så gör den separat), physalis och blancherad blomkål. Allt samman smaksätts med kanel, spiskummin, torkad koriander och lite chili vilka också gärna får mainera med lite, och sedan toppar man med hackad färsk koriander och walnötter. Lite persisk-inspirerat. Men lite ella-flummigt som vanligt.
Zuccinin kan man ha hackad bladpersilja, svartpeppar och olivolja till. Perfekt som tillbehör till grytor eller kött eftersom det är svalt och friskt. Paulina har någon gång sagt att de smakar nästan som ostron om man har dem precis bara som de är, och det är faktiskt lite sant. Bara friskt, lite syrligt och lite salt, och så slinker de bara ned, liksom. Ett grönsaksostron.
Om jag gör det där med champinjoner tar det typ ett dygn, man måste ha massor massor med citron och röra om ofta. Jag gjorde det mycket när jag jobbade på krogen, men aldrig hemma. De tar ju så himla mycket plats liksom. Men det bler sinnessjukt gott när det lyckades. De krymper ju ihop och blir lite så slemmigfasta. Så har man massor med vitlök, god olivolja och persilja på. Supersmarrigt som litet tillbehör på buffebordet.
Jag snabbinlägger allt möjligt. Hela tiden. Det blir gott, drar fram en massa smak, och kan rädda även den bittraste och träigaste moroten. Dessutom blir det liute roligt och oväntat i munnen. Krispigt men mjukt liksom.
Oftast gör jag det med morötter eller zuccini, men jag har terrat med vitkål och blomkål också, och om man har tålamod och tid kan man göra det med champinjoner vilket blir hur gott som helst om man lyckas. Vitlöksklyftor och lök går säkert också men det tar tid.
Salt drar ut vätska. Syra snabbar på den processen och konserverar lite. Snabbpressad gruka i ättika har man ju ätit i alla tider. Jag lägger in med citron istället så får det mer smak. Det går med vinäger och så också såklart, men då smakar det så mycket vinäger. Det beror på vad man gillar helt enkelt. Och vad man har hemma...
Med morötterna brukar jag bara skiva dem i sneda slantar, zuccinin hyvlar jag på längden med en osthyvel. Det ska såklart hellst vara en späd och kompakt zuccini. Gärna gul. Men allt går.
När grönsaken är av önskad storlek zestar jag av citronen eftersom jag älskar citronsmaken och vill ha ut max av den, sedan pressar jag ur all saft jag kan få och drar på nästan skamligt mycket salt. Första gångerna man gör det tycker man att det är helt sjukt att man ska ha så mycket, men när grönsaken släpper vätskan sedan tar den då dels med sig saltet, och dels är det liksom som att den där kemiska processen liksom neutraliserar. Man ska hur som helst hälla bort det där spadet sen.
Trixet är ju att ha rätt balans mellan salt och citron, men man kan tänka att det inte kan bli för mycket citron. Där emot för lite. Det ska smaka gävligt surt till en början liksom. Och allt ska bli plaskigt. Och allt slt ska lösa upp sig.
Till en zuccini är en halv citron lagom skulle jag tror. Och kanske till typ 4 morötter.
Sedan måste man röra runt lite i bunken så att syran liksom täcker allt i alla fall då och då. Zuccini tar 10 minuter, morötter tar kanske en halvtimme. Men ska man ha det i en lunchlåda kan man ju lägga det i botten när man gör själva lådan så sköter det sig själv sen.
När grönisen blivit sådär mjuk-krispig kan man smaksätta med något mer man gillar, om man vill alltså. Morötterna brukar jag göra en mumsig sallad av med purjolök som också fått snabbinläggnings-behandlingen (går dundersnabbt så gör den separat), physalis och blancherad blomkål. Allt samman smaksätts med kanel, spiskummin, torkad koriander och lite chili vilka också gärna får mainera med lite, och sedan toppar man med hackad färsk koriander och walnötter. Lite persisk-inspirerat. Men lite ella-flummigt som vanligt.
Zuccinin kan man ha hackad bladpersilja, svartpeppar och olivolja till. Perfekt som tillbehör till grytor eller kött eftersom det är svalt och friskt. Paulina har någon gång sagt att de smakar nästan som ostron om man har dem precis bara som de är, och det är faktiskt lite sant. Bara friskt, lite syrligt och lite salt, och så slinker de bara ned, liksom. Ett grönsaksostron.
Om jag gör det där med champinjoner tar det typ ett dygn, man måste ha massor massor med citron och röra om ofta. Jag gjorde det mycket när jag jobbade på krogen, men aldrig hemma. De tar ju så himla mycket plats liksom. Men det bler sinnessjukt gott när det lyckades. De krymper ju ihop och blir lite så slemmigfasta. Så har man massor med vitlök, god olivolja och persilja på. Supersmarrigt som litet tillbehör på buffebordet.
fredag 18 maj 2007
Lunchlådetrixet 1A
Den här rätten kallas av mina vänner för "ellas standardlunch" och går att variera hemskt mycket.
Basen brukar dock bestå av Quinoa eller Bulgur och alltid Broccoli, denna mänsklighetens vackraste skapelse.
Utöver det brukar jag ha tomater, röd lök och nån slags ost. mozza eller feta eller rent av lyxåket halloumirester. dock går det egentligen lika bra med typ stora vita eller soyabönor (åh så gott). vad gäller grönsaker slänger jag oftast bara i vad jag har hemma. ibland har man en snutt skrynklig paprika, i bland är några sorgliga morötter allt som bjuds. oavsett vilket är det alltid fresh med grönsaker.
Det som är så fiffigt med det här är att man liksom bara hackar alla grejer i stora sköna bitar och slänger ned dem i burken direkt + att man kokar grynen och broccolin samtidigt. Nästan ingen disk alltså. Det enda som kan vara lite knepigt är att koka broccolin lagom kort. Egentligen brukar jag bara göra så att jag kokar bulguren eller quinoan (den senare tar lite längre tid men är mycket godare och nyttigare) tills den är nästan helt klar, skär broccolin i ganska små knippen, skivar nästan hela stjälken i grova skivor och sedan bara låter broccolin koka med den sista minuten. Vattnet ska koka riktigt mycket när du slänger i broccolin, men när du gör det kommer det sluta koka. Lägg på ett lock, och så fort det har börjat koka igen slår du allt sammans över ett durkslag. Där får härligheten ånga av sig och blir lite mer tillagade av eftervärmen. Men liksom... vänd inte ens ryggen till när väl broccolin är i! Det går supersnabbt. En halv minut typ.
När allt sedan väl är lite avångat och avrunnet lägger du över det i din/dina lunchlådor och häller genast på olivoljan, saltet och maler över pepparen. Då suger det varma mjuka åt sig ordentligt av smakerna. Jag brukar tänka ett halvt broccolistånd, en tomat, en halv mozzarella och typ ¼ zuccini eller typ 2 morötter. Sedan kan man smaksätta med något om man vill. Ibland kör jag citronzezt, vitlök och lite persilja (gremolata-style), i bland färsk basilika och balsamico och ibland spiskummin, chili och russin (obs passar bättre ihop med bönor eller feta än med mozza). Det beror på humör och vilka tillbehör jag har hemma. Men oavsett så är det en grym liten låda som man kan göra söndagkvällen till både måndag och tisdag eftersom man oftast har ett helt broccolistånd. Ibland kör jag dock utan gryn och har hela broccolin, hela mozzarellan och 2 tomater. Men det är ändå bra med qunioa, särskilt om man är lite fattig.
Överkurstips finns också. Man kan göra en liten snabbinläggning av morötter, vitkål eller zuccini. Det är nästa tips.
Basen brukar dock bestå av Quinoa eller Bulgur och alltid Broccoli, denna mänsklighetens vackraste skapelse.
Utöver det brukar jag ha tomater, röd lök och nån slags ost. mozza eller feta eller rent av lyxåket halloumirester. dock går det egentligen lika bra med typ stora vita eller soyabönor (åh så gott). vad gäller grönsaker slänger jag oftast bara i vad jag har hemma. ibland har man en snutt skrynklig paprika, i bland är några sorgliga morötter allt som bjuds. oavsett vilket är det alltid fresh med grönsaker.
Det som är så fiffigt med det här är att man liksom bara hackar alla grejer i stora sköna bitar och slänger ned dem i burken direkt + att man kokar grynen och broccolin samtidigt. Nästan ingen disk alltså. Det enda som kan vara lite knepigt är att koka broccolin lagom kort. Egentligen brukar jag bara göra så att jag kokar bulguren eller quinoan (den senare tar lite längre tid men är mycket godare och nyttigare) tills den är nästan helt klar, skär broccolin i ganska små knippen, skivar nästan hela stjälken i grova skivor och sedan bara låter broccolin koka med den sista minuten. Vattnet ska koka riktigt mycket när du slänger i broccolin, men när du gör det kommer det sluta koka. Lägg på ett lock, och så fort det har börjat koka igen slår du allt sammans över ett durkslag. Där får härligheten ånga av sig och blir lite mer tillagade av eftervärmen. Men liksom... vänd inte ens ryggen till när väl broccolin är i! Det går supersnabbt. En halv minut typ.
När allt sedan väl är lite avångat och avrunnet lägger du över det i din/dina lunchlådor och häller genast på olivoljan, saltet och maler över pepparen. Då suger det varma mjuka åt sig ordentligt av smakerna. Jag brukar tänka ett halvt broccolistånd, en tomat, en halv mozzarella och typ ¼ zuccini eller typ 2 morötter. Sedan kan man smaksätta med något om man vill. Ibland kör jag citronzezt, vitlök och lite persilja (gremolata-style), i bland färsk basilika och balsamico och ibland spiskummin, chili och russin (obs passar bättre ihop med bönor eller feta än med mozza). Det beror på humör och vilka tillbehör jag har hemma. Men oavsett så är det en grym liten låda som man kan göra söndagkvällen till både måndag och tisdag eftersom man oftast har ett helt broccolistånd. Ibland kör jag dock utan gryn och har hela broccolin, hela mozzarellan och 2 tomater. Men det är ändå bra med qunioa, särskilt om man är lite fattig.
Överkurstips finns också. Man kan göra en liten snabbinläggning av morötter, vitkål eller zuccini. Det är nästa tips.
torsdag 17 maj 2007
Billigt
Jag tror att grundnyckeln till att kunna laga billigt men gott är att köpa fynd när man trillar över det.
Går du förbi en willys så slink in och tjacka deras jättegoda och svinsvinbilliga kalamataoliver (24 spänn) även om du inte Behöver dem just i dag. De håller sig ju i skåpet hur länge som helst!
Bästa sättet att kunna handla såhär är att ha ett stall av grejer som man vet att man gillar, vet hur man använder och vet att de alltid går åt.
I mitt kök är det timjan, lök, olivolja, hela/krossade tomater på burk (fulaste sorten), vitlök och citron. Några andra kryddor som jag också är handikappad utan är kanel, spiskummin, torkad malen koriander, svartpeppar i kvarn och fryst hackad persilja. Sån där i liten låda (sjukt underskattad!).
Andra har helt andra baser. Man ska ha det man gillar. Ju.
Men trixet är sedan att kunna köpa en råvara när den är billig, kanske för att det är säsong, kanske för att nån har fått in ett restlager... Oavsett är det bra att tänka att köper man mycket av en grej så ska man försöka använda den grejen på många olika sätt. Fetan i röret t.ex. Köper man en sån blir det kanske mycket fetaost ett tag. Men det går ju å andra sidan att variera i oändlighet. Nästan. Broccolisalladen med bulgur och russin. Tomatsoppan. Fetaröreöverbakade firren. Rostade grönsakerna (eller ja, mest bara lök) med ljummen feta och lilla köttbiten. Jag är nu visserligen en sån som får dille på grejer (just nu är det de små gröna linserna, fy tusan vad bra de är) men även om man inte är det kan det vara värt att köpa stora förpackningar.
Jag ska för övrigt försöka presentera lite kryddor som jag kan tycka att folk är dåliga på att använda (koriander) och lite grundplåtar till recept som man kan byta ut råvaran i lätt som en plätt och få ett helt nytt resultat (soppa, bröd, bönröror).
Men nu måste jag vila inför kvällens DJ-set.
Går du förbi en willys så slink in och tjacka deras jättegoda och svinsvinbilliga kalamataoliver (24 spänn) även om du inte Behöver dem just i dag. De håller sig ju i skåpet hur länge som helst!
Bästa sättet att kunna handla såhär är att ha ett stall av grejer som man vet att man gillar, vet hur man använder och vet att de alltid går åt.
I mitt kök är det timjan, lök, olivolja, hela/krossade tomater på burk (fulaste sorten), vitlök och citron. Några andra kryddor som jag också är handikappad utan är kanel, spiskummin, torkad malen koriander, svartpeppar i kvarn och fryst hackad persilja. Sån där i liten låda (sjukt underskattad!).
Andra har helt andra baser. Man ska ha det man gillar. Ju.
Men trixet är sedan att kunna köpa en råvara när den är billig, kanske för att det är säsong, kanske för att nån har fått in ett restlager... Oavsett är det bra att tänka att köper man mycket av en grej så ska man försöka använda den grejen på många olika sätt. Fetan i röret t.ex. Köper man en sån blir det kanske mycket fetaost ett tag. Men det går ju å andra sidan att variera i oändlighet. Nästan. Broccolisalladen med bulgur och russin. Tomatsoppan. Fetaröreöverbakade firren. Rostade grönsakerna (eller ja, mest bara lök) med ljummen feta och lilla köttbiten. Jag är nu visserligen en sån som får dille på grejer (just nu är det de små gröna linserna, fy tusan vad bra de är) men även om man inte är det kan det vara värt att köpa stora förpackningar.
Jag ska för övrigt försöka presentera lite kryddor som jag kan tycka att folk är dåliga på att använda (koriander) och lite grundplåtar till recept som man kan byta ut råvaran i lätt som en plätt och få ett helt nytt resultat (soppa, bröd, bönröror).
Men nu måste jag vila inför kvällens DJ-set.
Svar till Lisa.
Ok lisa.
Jag vet inte riktigt vart jag ska svara så jag svarar här. Det blev så himla långt det här.
För det första tycker jag att det är roligt att du lyckades hitta till min blogg så otroligt snabbt. Snabbare än alla mina kompisar. Antar att du googlar ditt eget namn varje morgon. Sedan tycker jag att det är lite tråkigt att du tar det så otroligt personligt och negativt. Är det inte bra att någon gör en matblog som har lite annan infallsvinkel än just du/ni? Jag pluggar marknadsföring och vi har lärt oss att diffrentiering är det viktigaste vapnet i positioneringsprocessen...
Du gör sedan superlänge din grej, jättemånga tycker att det du gör är toppen (jag med! jag har bara inte råd!) och du har respekt i hela matsvängen. Jag är en småskalig hemma-cateringkock med förflutet på technorestaurangen Cookies Cream i Berlin som just fick en idé efter att ha suckat inte bara över dig utan över DN På Stan-elin och Daniel Sparr i Nöjesguiden och en annan hög med lyxlirare. Man kunde tycka att du har råd att sitta på din Von Oben-position och bara tycka att det är kul att nån gör något liknande fast annorlunda.
Och om vi ska vara sådana... 205 kr för en lunch är sjukt mycket pengar för mig. det är 3% av min hela månadsbudget. Jag fikar aldrig utanför campusområdet/studentpalatset där en kaffe kostar 9 kr. Jag äter aldrig lunch ute (titeln "lunchlådan" är vald av en anledning) Jag går inte på bio. Jag hade inte råd med digitalbox så nu har jag ingen teve (men betalar ändå licens.. hmm...) Jag går inte ut om jag inte spelar själv eller har gästlista och vet att jag kommer bli bjuden. Utom i bland då jag tar en öl på tre vänner här i kransen där en öl kostar 39 kr. Jag cyklar alltid, över allt, kan inte ens komma ihåg när jag betalade för en taxi senast. Jag köper nästan bara second hand-kläder och mina senaste gasögon hittade jag längst ned i en låda hos optikern och fick dem för halva priset eftersom de hade glömt bort att de hade dem.
Alla som känner mig vet att mat är min allra största utgift redan. Det är absolut hedervärt att bara tjacka hemvävt. Jag gör så gott jag kan. Om den ekologiska eller närodlade inte kostar mer än 10% mer än den vanliga tar jag lätt den.
Äter nästan uteslutande svenskt hästkött (inga hästar slaktas bara för köttet, de var ändå skadade eller sjuka) istället för brasiliansk nöt. Har lagt av med all sorts svin osv. Men svensk ekologiskt nötkött kostar 350 kr/kg. Det går inte.
Jag skulle kunna hålla på för alltid.
Det finns ett inbyggt problem här. Det är väl det att det är så mycket dyrare att köpa en grönsak som är odlad tre mil bort än det är att köpa en som är odlad tre hundra mil bort. Och sedan när jag är rik då kommer jag handla så miljövänligt så miljövänligt. Just nu är det tyvärr så att frågan är äta eller inte äta. Och om man ändå ska kan man ju lika gärna göra det gott. Eller?
Jag vet inte riktigt vart jag ska svara så jag svarar här. Det blev så himla långt det här.
För det första tycker jag att det är roligt att du lyckades hitta till min blogg så otroligt snabbt. Snabbare än alla mina kompisar. Antar att du googlar ditt eget namn varje morgon. Sedan tycker jag att det är lite tråkigt att du tar det så otroligt personligt och negativt. Är det inte bra att någon gör en matblog som har lite annan infallsvinkel än just du/ni? Jag pluggar marknadsföring och vi har lärt oss att diffrentiering är det viktigaste vapnet i positioneringsprocessen...
Du gör sedan superlänge din grej, jättemånga tycker att det du gör är toppen (jag med! jag har bara inte råd!) och du har respekt i hela matsvängen. Jag är en småskalig hemma-cateringkock med förflutet på technorestaurangen Cookies Cream i Berlin som just fick en idé efter att ha suckat inte bara över dig utan över DN På Stan-elin och Daniel Sparr i Nöjesguiden och en annan hög med lyxlirare. Man kunde tycka att du har råd att sitta på din Von Oben-position och bara tycka att det är kul att nån gör något liknande fast annorlunda.
Och om vi ska vara sådana... 205 kr för en lunch är sjukt mycket pengar för mig. det är 3% av min hela månadsbudget. Jag fikar aldrig utanför campusområdet/studentpalatset där en kaffe kostar 9 kr. Jag äter aldrig lunch ute (titeln "lunchlådan" är vald av en anledning) Jag går inte på bio. Jag hade inte råd med digitalbox så nu har jag ingen teve (men betalar ändå licens.. hmm...) Jag går inte ut om jag inte spelar själv eller har gästlista och vet att jag kommer bli bjuden. Utom i bland då jag tar en öl på tre vänner här i kransen där en öl kostar 39 kr. Jag cyklar alltid, över allt, kan inte ens komma ihåg när jag betalade för en taxi senast. Jag köper nästan bara second hand-kläder och mina senaste gasögon hittade jag längst ned i en låda hos optikern och fick dem för halva priset eftersom de hade glömt bort att de hade dem.
Alla som känner mig vet att mat är min allra största utgift redan. Det är absolut hedervärt att bara tjacka hemvävt. Jag gör så gott jag kan. Om den ekologiska eller närodlade inte kostar mer än 10% mer än den vanliga tar jag lätt den.
Äter nästan uteslutande svenskt hästkött (inga hästar slaktas bara för köttet, de var ändå skadade eller sjuka) istället för brasiliansk nöt. Har lagt av med all sorts svin osv. Men svensk ekologiskt nötkött kostar 350 kr/kg. Det går inte.
Jag skulle kunna hålla på för alltid.
Det finns ett inbyggt problem här. Det är väl det att det är så mycket dyrare att köpa en grönsak som är odlad tre mil bort än det är att köpa en som är odlad tre hundra mil bort. Och sedan när jag är rik då kommer jag handla så miljövänligt så miljövänligt. Just nu är det tyvärr så att frågan är äta eller inte äta. Och om man ändå ska kan man ju lika gärna göra det gott. Eller?
onsdag 16 maj 2007
Dagens Lunchlåda
Här om dagen hade jag bjudning. Mitt sällskap och jag åt fetaoststuffad kyckling på bädd av linssallad.
Det blev 2 rejäla portioner + en (enorm) lunchlåda.
1 hel kyckling (extrapris på vi-butikerna denna vecka)
Vitlök, salt, peppar, chili, andra kryddor efter smak.
Stuffning
1 gul lök
3 vitlöksklyftor
En handfull oliver (jag hade gröna utan kärna som jag köpt hos lokala turken för en tjuga, men kalamata blir nog godare)
Ca 200g fetaost. (här använde jag den där billiga turkiska fetan i "rör" som man också köper i den lilla butiken, ett kilo för typ 70 spänn, sjukt gott, håller jättelänge, godare än vanlig feta! finns i skärholmen typ men även i hötorgshallen säkert)
Timjan
Nymalen svartpeppar.
Sallad
200 g torra små gröna linser (Risenta har, superfina)
1 röd/gul paprika
1/2 röd lök
Spenat eller ruccola.
Kanske lite zuccini eller typ kål om man har något som dräller runt.
olivolja
balsamvinäger
salt
nymalen peppar
-------------------------------------------------------
Snabbgenomgång för dig som kan:
Marinera kycklingen och blötlägg linserna minst 3 timmar innan.
Bränn av kycklingen i panna innan du stuffar med den varma massan av frästa lökar och hackade oliver och fetaost + kryddor. Kör kycklingen i ca 180 grader i ca 20 mins (tills den är klar men inte torr) i en form uppstagad på halva lökbitar så inte skinnet blir geggigt.
Tillred salladen som gärna får vara ljummen och smaka av ordentligt med balsamicon.
Servera med mellanmörk öl. Gärna en mummig mörk lager. Annars går det säkert med något rödtjut som inte är för tjärvt.
-------------------------------------------------------
Steg för steg!
Redan på morgonen lägger du linser i blöt och gnuggar in kycklingen i vitlök, salt, peppar och nån mer krydda om man vill. Skär lite skåror i skinnet och klipp bort de värsta slaffsigaste fettdepåerna. Låt ligga och dra så länge du har tid. Dock max ett dygn. Glöm inte att diska allt som har lajat med rå kyckling.
Sen kan man gå ut och laja hela dagen.
Sätt på ugnen på ca 180 grader.
Börja sedan med att hacka all din lök (1 gul - finhackat, 3 vitlöksklyftor - finfinfinhackade och 1/2 rödlök i halvmånar). Rödlöken slänger du med linserna, men resten fräser du försiktigt i en ganska stor stekpanna. Bredvid, i en ännu större stekpanna, gärna med lock, hamnar själva kycklingen.
Låt pannan vara riktigt het när du ska lägga ned den. Du behöver inget fett i pannan utan lägg bara ned pippin med magen nedåt så det bränner till riktigt. På med locket så det inte skvätter fett. Låt den ligga still i ca 5 minuter då du vänder och kör en liknande repa på andra sidan. Under tiden som det steker gör du klart stuffningen.
När löken har frästs klart kastar man i sina hackade oliver och fetaosten. Peppar och torkad timjan i rikliga mängder (inget salt här) ger skjuts åt smakerna. Vill man kan man ha en klick Creme Fraiche här också.
Sedan fyller du den nu snabbrända kycklingens skrov med massan och lägger över den i en ugnsform, gärna uppstagad på t.ex. några rejäla lökbitar så inte skinnet bli slabbigt i botten.
Skjuts in i ugnen i ca 20 mins.
Koka under tiden upp en massa vatten i vattenkokaren och lite i en kastrull där alla linser och massa vatten får plats.
När det kokar slår du i linserna i kastrullen och sedan en skvätt till av kokande vatten så det täcker - inget salt! Låt koka upp, men slå sedan av vattnet efter någon minut. Häll tillbaks linserna i kastrullen och slå över det sista av det kokande vattnet från vattenkokaren. På det här sättet slipper du bli sådär fjärtig av linserna. Bra bra.
Eftersom de är förblötlagda kommer det dessutom gå supersnabbt att koka dem och de kommer inte falla sönder och bli geggiga. Släng i en halv buljongtärning och koka ca 10 mins eller tills de är hyfsat klara men lite al dente. Då slår du av vattnet och låter dem ånga av ett tag öven zinken. När de verkar hyfsat torra kastar du tillbaks dem i kastrullen, eller direkt i skålen du ska servera salladen i, och drar på rejält med mummig olivolja, balsamvinäger, salt och peppar. Är de ljumma drar de nämligen åt sig mycket mer goda smaker. Medan linserna kokar och ångar av sig skär du också upp paprika och eventuella andra grönsaker i lagom bitar. Jag gillar ganska stora. Blanda runt och smaka av med vinägern och salt och peppar. Salladen måste smaka ganska mycket om den ska ha en chans mot fetaoströran...
Smaklig måltid!
Det blev 2 rejäla portioner + en (enorm) lunchlåda.
1 hel kyckling (extrapris på vi-butikerna denna vecka)
Vitlök, salt, peppar, chili, andra kryddor efter smak.
Stuffning
1 gul lök
3 vitlöksklyftor
En handfull oliver (jag hade gröna utan kärna som jag köpt hos lokala turken för en tjuga, men kalamata blir nog godare)
Ca 200g fetaost. (här använde jag den där billiga turkiska fetan i "rör" som man också köper i den lilla butiken, ett kilo för typ 70 spänn, sjukt gott, håller jättelänge, godare än vanlig feta! finns i skärholmen typ men även i hötorgshallen säkert)
Timjan
Nymalen svartpeppar.
Sallad
200 g torra små gröna linser (Risenta har, superfina)
1 röd/gul paprika
1/2 röd lök
Spenat eller ruccola.
Kanske lite zuccini eller typ kål om man har något som dräller runt.
olivolja
balsamvinäger
salt
nymalen peppar
-------------------------------------------------------
Snabbgenomgång för dig som kan:
Marinera kycklingen och blötlägg linserna minst 3 timmar innan.
Bränn av kycklingen i panna innan du stuffar med den varma massan av frästa lökar och hackade oliver och fetaost + kryddor. Kör kycklingen i ca 180 grader i ca 20 mins (tills den är klar men inte torr) i en form uppstagad på halva lökbitar så inte skinnet blir geggigt.
Tillred salladen som gärna får vara ljummen och smaka av ordentligt med balsamicon.
Servera med mellanmörk öl. Gärna en mummig mörk lager. Annars går det säkert med något rödtjut som inte är för tjärvt.
-------------------------------------------------------
Steg för steg!
Redan på morgonen lägger du linser i blöt och gnuggar in kycklingen i vitlök, salt, peppar och nån mer krydda om man vill. Skär lite skåror i skinnet och klipp bort de värsta slaffsigaste fettdepåerna. Låt ligga och dra så länge du har tid. Dock max ett dygn. Glöm inte att diska allt som har lajat med rå kyckling.
Sen kan man gå ut och laja hela dagen.
Sätt på ugnen på ca 180 grader.
Börja sedan med att hacka all din lök (1 gul - finhackat, 3 vitlöksklyftor - finfinfinhackade och 1/2 rödlök i halvmånar). Rödlöken slänger du med linserna, men resten fräser du försiktigt i en ganska stor stekpanna. Bredvid, i en ännu större stekpanna, gärna med lock, hamnar själva kycklingen.
Låt pannan vara riktigt het när du ska lägga ned den. Du behöver inget fett i pannan utan lägg bara ned pippin med magen nedåt så det bränner till riktigt. På med locket så det inte skvätter fett. Låt den ligga still i ca 5 minuter då du vänder och kör en liknande repa på andra sidan. Under tiden som det steker gör du klart stuffningen.
När löken har frästs klart kastar man i sina hackade oliver och fetaosten. Peppar och torkad timjan i rikliga mängder (inget salt här) ger skjuts åt smakerna. Vill man kan man ha en klick Creme Fraiche här också.
Sedan fyller du den nu snabbrända kycklingens skrov med massan och lägger över den i en ugnsform, gärna uppstagad på t.ex. några rejäla lökbitar så inte skinnet bli slabbigt i botten.
Skjuts in i ugnen i ca 20 mins.
Koka under tiden upp en massa vatten i vattenkokaren och lite i en kastrull där alla linser och massa vatten får plats.
När det kokar slår du i linserna i kastrullen och sedan en skvätt till av kokande vatten så det täcker - inget salt! Låt koka upp, men slå sedan av vattnet efter någon minut. Häll tillbaks linserna i kastrullen och slå över det sista av det kokande vattnet från vattenkokaren. På det här sättet slipper du bli sådär fjärtig av linserna. Bra bra.
Eftersom de är förblötlagda kommer det dessutom gå supersnabbt att koka dem och de kommer inte falla sönder och bli geggiga. Släng i en halv buljongtärning och koka ca 10 mins eller tills de är hyfsat klara men lite al dente. Då slår du av vattnet och låter dem ånga av ett tag öven zinken. När de verkar hyfsat torra kastar du tillbaks dem i kastrullen, eller direkt i skålen du ska servera salladen i, och drar på rejält med mummig olivolja, balsamvinäger, salt och peppar. Är de ljumma drar de nämligen åt sig mycket mer goda smaker. Medan linserna kokar och ångar av sig skär du också upp paprika och eventuella andra grönsaker i lagom bitar. Jag gillar ganska stora. Blanda runt och smaka av med vinägern och salt och peppar. Salladen måste smaka ganska mycket om den ska ha en chans mot fetaoströran...
Smaklig måltid!
Önska
Just det. Ni som läser. Ni får dödsagärna önska saker.
Typ om ni har ätit något som jag har lagat som ni har gillat som ni vill ha recept på, eller om ni ska ha nån dejt och behöver tips eller sånt. Det här ska vara en interaktiv blog.
Det här är till exempel lite av en klassiker.... om någon kommer ihåg.
Typ om ni har ätit något som jag har lagat som ni har gillat som ni vill ha recept på, eller om ni ska ha nån dejt och behöver tips eller sånt. Det här ska vara en interaktiv blog.
Det här är till exempel lite av en klassiker.... om någon kommer ihåg.
Färgval
Vill förklara mitt färgval här i blogen.
Det röda står naturligtvis för der råa köttet. Länkarnas lite ettrigare röda är när köttet har blivit lite lagom stekt och man skär igenom den första biten och det är sådär vällande mjukt och det far rännilar av köttsaft över kniven.
Det gröna är naturligtvis sparrisen.
Sedan finns det lite guldbrunt också, på de redan besökta - brända - länkarna. Det är när du har stekt köttet för länge.
Det röda står naturligtvis för der råa köttet. Länkarnas lite ettrigare röda är när köttet har blivit lite lagom stekt och man skär igenom den första biten och det är sådär vällande mjukt och det far rännilar av köttsaft över kniven.
Det gröna är naturligtvis sparrisen.
Sedan finns det lite guldbrunt också, på de redan besökta - brända - länkarna. Det är när du har stekt köttet för länge.
Välkommen
Det finns många tuffa matbloggar. De skriver om tjusiga råvaror och närodlat och ekologiskt och underbara tolvåriga balsamvinägrar. Säkert om dundernyttiga specialalger från japan eller om den där gudomliga lilla hemystade getosten från den där boden på vägen mellan Östersund och Ljusdal som mognat noga i Lisa Förare Winbladhs förklädesficka i 18 månader. Och allt det är säkert toppen. Jag tvekar inte en sekund.
Men komigen. Pluggar man eller jobbar med något konstnärligt eller typ bara är rätt lat så är det inte så lätt att punga upp med en tvåhunka för 2 cl vinäger. Jag vet det. Du vet det. De där bloggarna vet det också, men eftersom det är sjukt o-fashion att vara fattig låtsas de inte om att vi finns. Jag är en person som gillar goa grejer. De som känner mig ens lite vet det.
Nu är det dags att jag börjar dela med mig.
Den här blogen kommer vara enkla basala tips om hur du lagar jävligt goda grejer med små medel, om det finns några bra extrapriser i stan och lite tips om bra gubbar och tanter som säljer goda grejer för överkomliga priser.
Jag lovar. Jag kommer aldrig (efter det här) ens nämna det där himla Esperanto som alla snackar om. Så du vet.
Skriv inlägg, tipsa, kommentera, rätta mig och skriv mig på näsan. Jag blir oh så lycklig. Är du extra bra och klok kanske du får vara med och vara blogare. NU åker vi.
Men komigen. Pluggar man eller jobbar med något konstnärligt eller typ bara är rätt lat så är det inte så lätt att punga upp med en tvåhunka för 2 cl vinäger. Jag vet det. Du vet det. De där bloggarna vet det också, men eftersom det är sjukt o-fashion att vara fattig låtsas de inte om att vi finns. Jag är en person som gillar goa grejer. De som känner mig ens lite vet det.
Nu är det dags att jag börjar dela med mig.
Den här blogen kommer vara enkla basala tips om hur du lagar jävligt goda grejer med små medel, om det finns några bra extrapriser i stan och lite tips om bra gubbar och tanter som säljer goda grejer för överkomliga priser.
Jag lovar. Jag kommer aldrig (efter det här) ens nämna det där himla Esperanto som alla snackar om. Så du vet.
Skriv inlägg, tipsa, kommentera, rätta mig och skriv mig på näsan. Jag blir oh så lycklig. Är du extra bra och klok kanske du får vara med och vara blogare. NU åker vi.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
