söndag 30 september 2007

Äpplen äpplen äpplen

Tänk att det kan vara så lätt.

Onaka, syrligt svenskt äpple, kanel och rostade hackade hasselnötter.

Och så frågar folk vad de ska äta till frukost om det ska leva en GI lifestyle... (alltså inte för att jag gör det just nu, pajen bakades visserligen med dinkelflingor, men jag tror att sockret och mandelmassan i degen liksom gjorde den o-gi i alla fall... för att inte tala om vaniljglassen som jag hade till)

Photo Sharing and Video Hosting at Photobucket (det här är faktiskt min egen bild, om än väldigt gammal)

lördag 29 september 2007

Läget..


Nu har jag, tack vara mina underbart snälla grannar tim och ellinor, lyckats få en internetuppkoppling hemma. Förmodligen kommer det betyda lite fler poster. Om jag sedan bara fixar min kamera också, så är allt som det ska igen... eh.

Pengaflödet är fortfarande ruggigt dåligt, men förhoppningsvis ska även det lösa sig innom kort. Just nu äts det väldigt mycket linser igen. Linser och vitkål. Men i dag ska jag nog få göra mig en liten tomatsoppa och en liten, jag understryker liten, äppelpaj.

Höst.

Sloppy joes

Var på en väldigt mysig liten middagsbjudning här om dagen. Värdinnan, som envist hävdar att hon inte kan laga mat, bjöd oss på den för mig helt nya bekantskapen Sloppy Joe. En bulle vitt bröd fylld med en kryddig köttfärssås. As simple as that. Men gott och trevligt.

Namnet på anrättningen härstammar, inte helt otippat, från att det kan se ganska "sloppy" ut när man äter den så som amerikanerna verkar gilla att göra, dvs att man skär upp frallan först. Naturligtvis tappar man då ut hälften av såsen när man försöker sätta tänderna i bullen. Vi instruerades istället att göra ett hål och plocka ut lite innankrom, och sedan bara fylla upp bullen i sin helhet. Så himla praktiskt! Det blir som en härlig liten köttmunk.

Jag tänker mig att den här rätten är fiffig om man har många gäster men inte ska ha sittande bord, eller över huvud taget själva ätandet som det essentiella på kalaset. Det är lite pyssligt och roligt, och framför allt snabb och god bukfyllnad. Den här bilden är från någon amerikansk site som skrev om den som "classics with a healty tuch". Det skulle vara att de har slängt på lite hemgjord coleslaw istället för det som verkar vara standard annars, saltgruka och potatischips. Jag ser det knappast som nyttig mat, men gott och lite roligt.


400 g köttfärs
2 vitlöksklyftor
1 msk rapsolja
1 rejäl gul lök
1 röd paprika
1 burk kidneybönor
2 msk tomatpurré
1 tsk spiskummin
1 nypa kanel
1 msk chilipeppar
cayennepeppar efter smak (eller något annat lite starkt, sambal eller till och med tabasco, vad hellst du föredrar och har hemma)
gärna lite rökigt paprikapulver

Jag skulle göra det här i två separata kärl, köttfärsen i en gryta och lök och paprika i en stekpanna, men tycker man att det verkar jobbigt går det naturligtvis att kladda ihop allt på en gång. Det ska ju ändå blandas senare. Jag bara tänker mig att man kan behålla lite spänst i lök och paprika...

Krossa och hacka vitlöken medan grytan värmer upp sig. När den är het bryner du köttfärs och vitlök i olja, tills färsen är genomstekt, dvs inte är röd längre. Då slänger du i tomatpurrén, kanel, paprikapulver och chilialternativet du valt. Det kan även behövas en lite skvätt vatten (eller ännu hellre rödvin om du har) för att det ska bli simmigt och härligt, och inte för torrt. När kryddorna är ordentligt utrörda i köttet lägger du i de väl avrunna bönorna. Låt puttra ihop på ganska låg värme.

Hacka löken i grova bitar och paprikan i strimlor. Fräs först löken i en ordentligt het, oljig, panna så den blir lite rostad nästan. Salta så löken släpper vätska. När löken är nästan klar, dvs brynd på utsidan men fortfarande lite spänst i mitten, lägger du i paprikan och pudrar över spiskummin och gärna lite rökigt paprikapulver. Paprikan ska få lite yta men inte bli saggig.

Nu har du en ganska het köttfärsblandning och ett lökfräs som snarare betecknas som "mustigt". Antigen kan du ställa fram dem var för sig, eller så vänder du ned lök och paprika i grytan. Grönsakerna kommer ändå inte ha dragit åt sig så mycket av chilin utan kommer bryta av lite fint.

Servera alltså i frallor, källarfranska eller vanliga sega småfrallor, som gröps ur. Jag skulle dessutom kunna tänka mig att lite gräddfil eller ost skulle göra sig fint i anrättningen.

tisdag 18 september 2007

Indieninspirerad lunchlåda

Vitkål är en grönsak som folk verkar ha en ganska styvmoderlig relation till. Man känner den som pizzasallad och kanske som det där som de blandade i lingonsylten man fick till blodpuddingen i skolan, för att göra den lite nyttigare antar jag. Vitkål är så oändligt mycket mer än så.




I tyskland får man kål i dönern. Den är som en snabbversion av surkål, ungefär så som jag ju brukar göra med diverse grönsaker (ni börjar lära er vid det här laget va?). Bara citron och salt och lite tålamod. Som sådan är den frisk, krispig, praktisk fräschare än pizzasallad, men ändå inte så revolutionerande. Nej, vitkålens verkliga rockärmsess är när den hamnar i wokar eller små ”fräs”. Jag är övertygad om att det går att förvälla vitkål på något smarrigt sätt också, sådär som man kan göra med isbergsallad du vet, men så långt har jag nu ännu inte kommit i min exprimentlusa. Tillbaks till woken.

Det här är en perfekt lunchlåda. Sedan tidigare har jag ju propagerat för den stora satsen förkokta gröna linser som man ska ha i en burk i kylen att blanda till olika lunchlådor med. Dessa linser går nämligen att bygga på och ha i andra saker än ostbaserade sallader (där de så lätt, och med den äran, hamnar). Först kommer den superpedagogiska varianten för Pella eller IPX-Linda. Längst ned kommer snabbvarianten för dig som kan lite mer.

1-2 msk rapsolja
½ tsk salt
1 stor gul lök
2 vitlöksklyftor
5 cm färsk ingefära
1 tsk spiskummin
1 tsk curry av valfri sort
1 tsk senapsfrön
¼ normalstort vitkålshuvud
2 dl kokta gröna linser (eller någon annan böna som du gillar bättre, men det ska vara hemkokta så det inte bli slabbigt och ”grytaktigt”)
eventuell annan grönsak (typ paprika, broccoli eller gröna brytbönor)

Hacka löken i grova klyftor och strimla vitkålen i ungefär 1 cm tjocka strimlor. Riv ingefära och vitlök på ett rivjärn.

Hetta upp en stekpanna eller wok, gärna teflon så behöver du inte använda så mycket olja om du är en sån som oroar dig för fett. Börja med att lägga i senapsfröna i den torra varma pannan, de ska ”poppa” lite, det går fort om pannan är lagom varm. Ta sedan pannan från värmen och pudra över curryn och spiskumminen, svinga eller rör runt i ett par sekunder och häll sedan i oljan. Nu ska det bubbla lite men inte börja osa och bränna. Var beredd med löken för att svalna av pannan i så fall. Om det bara bubblar gemytligt kan du låta det stanna av i bubblandet innan löken åker i, så oljan får i sig kryddornas smaker ordentligt. Salta över löken.

När löken är i pannan ställer du tillbaks den på värmen och låter löken fräsa till sig lite, när den svettas ordentligt slänger du i vitlök och ingefära också och fräs runt tills löken börjar bli lite gyllene. Om det börjar bränna eller fastna i pannan får du helt sonika hälla i lite mer olja och svinga/rör runt ordentligt hela tiden. Det här ska tillagas på hög temperatur så inte löken blir slaffsig. Nu ska vitkålen i och fräsas ordentligt. Det är en stor dos grönsak som ska i så det kommer bli betydligt lägre temperatur i pannan när det här kommer i, så var inte rädd för att ha ordentligt sprutt på plattan. Salta igen så vitkålen drar åt sig av saltet och släpper vatten snabbt. När du märker att temperaturen är hög i pannan igen och vitkålen börjar se lite tillagad ut häller du i linserna. Nu ska allt bli varmt igen, men inte så mycket mer. Smaka av med salt och kanske lite vanlig peppar för att plocka fram hetta. Minignutta socker kan också behövas.
----------------------
Torrosta senapsfröna och även helt försiktigt resten av kryddorna i en stor stekpanna eller wok. Häll i en rejäl skvätt olja och fräs hastigt grovhackad lök med salt, riven vitlök och ingefära. När löken är näst intill klar häller du i strimlad kål och eventuell annan grönsak och slutligen linser som i princip bara ska bli varma. Var inte blyg med varken olja eller salt.
----------------------
Ät kalaset till middag, med ris och youghurtsås, eller gör som jag och släng ned allt ihop i en låda och käka som om det vore nudelwok fast med vitkål istället för nudlar.

Nu ska jag äta strings ursäkt till sallad. 69 spänn för lite bladsallad, bleka tomater och halvstekta halloumibitar. Värdelöst. Men men.

tisdag 11 september 2007

Cheesecake

Jag har alltid älskat färsk cheesecake av new york-stil. Oftast är den smaksatt med citron och lime, juice och framför allt zest, och toppad med en liten limeglaze. Det är såklart fantastiskt gott, men man kan också variera. Smarrigt är t.ex. saffranssmak med en apelsin och ingefärs-glaze eller sås, hjortron i själva kakan och så en tjock sakta nedkokad sherry-sås är också ljuvligt. Men när jag jobbade i berlin och hade en chef som var besatt av vackra färger började jag experimentera med bär. Snyggast blir blåbär med en hallonsås, och ett myntablad som dekoration. Tyckte min chef i alla fall.

Den godaste cheescake-botten gör du såhär

2 dl dinkelflingor
1dl dinkelmjöl av fullkorn
ELLER
Ett halvt paket digestivkex
1 dl nötter (hasselnötter eller valnötter)

allt mixas samman så det blir ganska grovkornigt, sedan strålar man ned en liten fusk/snabb-karamell som du gör på mellantemperatur i kastrull, bestående av

2 msk strösocker
2 msk smör
1 msk grädde (om du har, annars kanske lite mer smör)
1 krm kardemumma
1 krm malen ingefära

låt puttra ihop så att sockret smält ordentligt och det börjar bubbla. ca 5 minuter. mjuk kola, inte knäck.

när allt har blivit en tjock massa trycker du ut det i en springform som du visserligen kan grädda lite, men jag tycker nästan det är godare att ha den lite seg, så ställ bara in det i kylen och låt svalna medan du gör själva ostmassan.

Fyllning.
3 dl grädde
1 pkt philadelphiaost eller kesella 10%
1 pkt frysta bär (alternativt zest från 2 lime och 1 citron och juice från 1 lime)
1-2 msk socker (gärna fruktos)

Tina upp bären eller ta ca 200 g färska blåbär och häll bort det värsta "frysrinnet" som bildats. Strö över en msk socker och mixa dem med en mixerstav. Passera bärgegget genom en sil.
Vispa grädden löst och börja försiktigt lösa osten i grädden. Jag tycker det är enklast att ha en plasthandske eller bara tvätta händerna noga och blanda grädden och osten mellan fingrarna. Det blir så hila lätt klumpigt annars. När det är i princip slätt vänder du ned din smaksättning och ser till att det är jämt blandat, smakar bra (behövs mer socker? mer syra?) och att grädden inte skurit sig. Det ska vara ganska hårt, men inte riktigt som smör liksom.

Häll över ostblandningen i formen och jämna till. Låt vila i kylen minst en timme så att grädden sätter sig.

Servera med ljummen hallonsås (mixade silade varma hallon och en gnutta socker), kanske spetsad med lite portvin.

Har en bit hemma i kylen, men min kamera är ju fortfarande trasig så ni får nöja er med innre bilder...