Ärtsoppa

I dag hade jag äran att njuta av pannkakskungens AKA min plastpappas pannkakor. Ingen gräddar tunnare och stabilare pankakor än han.

Innan dess fick vi ärtsoppa. Jag tyckte den var lite blaskig men höll masken och frågade om den var hemgjord eller köpe. Naturligtvis var den det senare, men vi kom osökt in på hur lätt det är att göra sin egen.

Ärtsoppa måste ju vara det billigaste man kan äta. Och det är faktiskt väldigt gott om man lagar med lite kärlek.

alltså.

300 g torra ärtor
2 stora gula lökar
massor med vatten
2 buljongtärningar
timjan
salt och peppar

Blötlägg ärtorna över dagen/natten.
Hacka lökarna ganska fint. Slå i en dryg liter vatten, de avrunna ärtorna, löken, timjan och buljongen.
Koka ca 1 timme, eller tills ärtorna är så mjuka som du vill ha det. Antagligen får du fylla på med vatten efter som.
Smaka av med salt, peppar, mer timjan och kanske lite syra, typ några droppar citron.

Ät med massor av senap.
Snittpris ca 5 kr/portion.

Lite långt

På förekommen anledning tänkte jag förtydliga mig.

Mina recept är skrivna för sånna som inte kan laga mat - alls (Pella). Tycker man att det är långt tycker jag ändå att man skummar igenom allt och om man är en sån som faktiskt KAN laga mat (Johan) så kommer man ju komma ihåg/fatta vad jag menar ändå bara man ser ingrediens-listan. Så tänker jag.

Priskrig

Champinjonerna var ännu billigare på Vi. Bara så ni vet.

Jag köpte två kilo. Eh.

Extrapristips + Champinjonsoppa

Coop verkar ha någon slags kampanj med höstens frukter för 9.90 och det, mina vänner, är ett väldigt bra pris för svenska äpplen och helt ok apelsiner. Skynda Fynda.

Och, såg jag nu (på näääätet), de har också sjukt billiga champinjoner (29,90 kg) av vilka du naturligtvis ska göra en mummig soppa såhär när det mulnar på. När du plockar champisarna i lådan, tänk på att ta de som är slutna och vita och fasta. De har ännu inte legat för länge och kommer därför klara sig bättre i ditt kylskåp och du inte har tid att använda dem samma dag, och de kommer också göra dig gladare i själva maten. T.ex. färgar de inte den här soppan grå.

Stor kastrull, typ 4 pers.

1 vanlig plastpåse för frukt och grönt (du vet) fylld med Champinjoner
2 gula lökar alt. typ ett nät charlottenlök (godast)
Kalv/vilt-fond på flaska (så mycket man nu ska ha) eller 1 vanlig jävla buljongtärning (allt handlar om hur nördig du är, jag kör tärning, men i mina tankar är det godare med fond)
Smör (lagom)
1 tsk Timjan
1 frp Matlagningsgrädde
Några droppar kinesisk soya
En oblyg skvätt portvin/sherry/madeira
Salt & Peppar

Finhackad ört, dvs persilja eller timjan, för garnering och smakmässig prick över i-et. Jag tänker också att det vore gott att ha några strimlor Souvas i detta. Eller bara krutonger om man t.ex av någon anledning har för sig att inte äta kött.

Bilden lånar jag från arla.se, och får snygg-duken som bonus. De har körvel i sin soppa. Också gott!



Putsa champinjonerna så mycket du orkar (lite skit rensar magen), och klyv de största. Hetta up din största kastrull och häll i svampen i TORR PANNA! Inget fett ännu! Det ska "tjuta" om dem när de landar och röres runt i kastrullen. Salta lite över, så du tvingar ut vätska och rör runt ganska mycket i början tills de börjar vattna sig. Sedan reder de sig själv och du kan sänka värmen lite och börja skala och hacka lök. Rör dock om då och då så det inte bränner.

Hacka löken så stort du orkar (det ska ändå mixas sen) och fräs i en stekpanna vid sidan av. Om du är vitlöksfreak kan du ha lite sån också, men jag föredrar utan. Var försiktig med temperaturen här. Löken ska vara genomskinlig och mjuk, men inte bränd. Då får soppan en trist färg.

När svampen har släppt ifrån sig all vätska - och sedan kokat in den igen - lägger du en stor klick smör och sedan den mjukfrästa löken och timjan. Rör runt så smakerna får blandas lite. Häll sedan i buljong/fond + ca 1/2 liter vatten och låt koka upp ordentligt. En skvätt vitt vin är också alltid gott om det finns (minska vattenmängden då).

När vattnet har kokat ned till ungefär halva mängden och timjanen ser ut som blad och inte som pinnar är det dags att mixa med mixerstav. Kör tills den är så finmalen som du vill ha den, jag kör länge så den nästan är helt slät, andra föredrar "Chunky".

Nu har du ett brungrått gegg, inte helt olikt pölsa - dvs inte så sexigt. Nu är det dags att jobba magin. Kastrullen är fortfarande av från värmen. Börja med att tillsätta grädde lite i taget, och rör hela tiden noga, kanske rent av med en visp. När den börjar se så krämig ut som du vill ha den (jag är inte rädd för fett och tar hela tetran), droppar du i ett par, tre droppar kinesisk Soya. Nu får soppan en lite mer aptitlig varmare brun ton. Kör på tills det ser bra ut. Det smakar ändå mest salt. Sedan ska du avgöra tjockleken på själva soppan. Jag gillar tydligen tjocka soppor, men vet att andra föredrar tunnare. Slå i lite vatten om du vill. Smaka av med peppar och salt, om du inte har använt vin kan det också behövas en liten, liten gnutta syra eftersom löken är ganska söt. Några droppar citron eller äppelcidervinäger. Det ska bara precis bryta av.

Tillbaks på värmen. Rör hela tiden tills det nästan börjar koka. Även matlagningsgrädde kan ibland sticka iväg, grr. Om det ändå känns som att den skurit sig lite, eller att du hade för mycket vatten går det alldeles utmärkt att fuska med lite lite maizena utrörd i vatten. Sila ned maizena-vattnet dock så du inte får ruggiga klimpar.

Slutligen kommer man till själva magiska momentet. Precis innan soppan serveras häller man i sin lilla madeira-skvätt, rör runt och smakar av. Har du ett sött portvin kan mer salt och mer syra behövas, men har du ett välbalanserat vin så plockar det bara precis fram alla toner i timjan, smöret och svampen och du får en ljuvlig soppa.

God höst.

Lyxlunch på lokal.

I dag bjöds man på lyxlunch från himlen av nya chefen/kollegan Lisa Förare Winbladh på fantastiska Mathias Dahlgren Matbar.

Vi fick en himmelsk (NORSK - jag lovar) torskrygg i någon slags burre blanc-historia med massor med skogsvampar och gräslök och persilja och en liten (lite lite för stor tyckte jag, men jag tror att det var för att jag inte drack vin till) vinäger-syra. Det var verkligen as simple as that, och ändå så otroligt gott. Ingen jävla potatis eller sån skit. Bara mat. Love it.

Anyways. Jag som är otroligt ovan att äta ute tycker ju oftast att all mat som är godare än vad jag själv skulle kunnat gjort är genialisk, men även den något vanare ute-ätaren Lisa verkade tycka att det var toppen. Aja. Det här har ju uppenbarligen inte med lunchlådan att göra så jag lägger av nu.

Till historien hör dock också att jag ska åka till just Norge, oslo närmare bestämt, till helgen. Det blir toppen. Jävlar vad jag ska käka fisk.

Äpplen äpplen äpplen

Tänk att det kan vara så lätt.

Onaka, syrligt svenskt äpple, kanel och rostade hackade hasselnötter.

Och så frågar folk vad de ska äta till frukost om det ska leva en GI lifestyle... (alltså inte för att jag gör det just nu, pajen bakades visserligen med dinkelflingor, men jag tror att sockret och mandelmassan i degen liksom gjorde den o-gi i alla fall... för att inte tala om vaniljglassen som jag hade till)

(det här är faktiskt min egen bild, om än väldigt gammal)

Läget..

Nu har jag, tack vara mina underbart snälla grannar tim och ellinor, lyckats få en internetuppkoppling hemma. Förmodligen kommer det betyda lite fler poster. Om jag sedan bara fixar min kamera också, så är allt som det ska igen... eh.

Pengaflödet är fortfarande ruggigt dåligt, men förhoppningsvis ska även det lösa sig innom kort. Just nu äts det väldigt mycket linser igen. Linser och vitkål. Men i dag ska jag nog få göra mig en liten tomatsoppa och en liten, jag understryker liten, äppelpaj.

Höst.

Sloppy joes

Var på en väldigt mysig liten middagsbjudning här om dagen. Värdinnan, som envist hävdar att hon inte kan laga mat, bjöd oss på den för mig helt nya bekantskapen Sloppy Joe. En bulle vitt bröd fylld med en kryddig köttfärssås. As simple as that. Men gott och trevligt.

Namnet på anrättningen härstammar, inte helt otippat, från att det kan se ganska "sloppy" ut när man äter den så som amerikanerna verkar gilla att göra, dvs att man skär upp frallan först. Naturligtvis tappar man då ut hälften av såsen när man försöker sätta tänderna i bullen. Vi instruerades istället att göra ett hål och plocka ut lite innankrom, och sedan bara fylla upp bullen i sin helhet. Så himla praktiskt! Det blir som en härlig liten köttmunk.

Jag tänker mig att den här rätten är fiffig om man har många gäster men inte ska ha sittande bord, eller över huvud taget själva ätandet som det essentiella på kalaset. Det är lite pyssligt och roligt, och framför allt snabb och god bukfyllnad. Den här bilden är från någon amerikansk site som skrev om den som "classics with a healty tuch". Det skulle vara att de har slängt på lite hemgjord coleslaw istället för det som verkar vara standard annars, saltgruka och potatischips. Jag ser det knappast som nyttig mat, men gott och lite roligt.


400 g köttfärs
2 vitlöksklyftor
1 msk rapsolja
1 rejäl gul lök
1 röd paprika
1 burk kidneybönor
2 msk tomatpurré
1 tsk spiskummin
1 nypa kanel
1 msk chilipeppar
cayennepeppar efter smak (eller något annat lite starkt, sambal eller till och med tabasco, vad hellst du föredrar och har hemma)
gärna lite rökigt paprikapulver

Jag skulle göra det här i två separata kärl, köttfärsen i en gryta och lök och paprika i en stekpanna, men tycker man att det verkar jobbigt går det naturligtvis att kladda ihop allt på en gång. Det ska ju ändå blandas senare. Jag bara tänker mig att man kan behålla lite spänst i lök och paprika...

Krossa och hacka vitlöken medan grytan värmer upp sig. När den är het bryner du köttfärs och vitlök i olja, tills färsen är genomstekt, dvs inte är röd längre. Då slänger du i tomatpurrén, kanel, paprikapulver och chilialternativet du valt. Det kan även behövas en lite skvätt vatten (eller ännu hellre rödvin om du har) för att det ska bli simmigt och härligt, och inte för torrt. När kryddorna är ordentligt utrörda i köttet lägger du i de väl avrunna bönorna. Låt puttra ihop på ganska låg värme.

Hacka löken i grova bitar och paprikan i strimlor. Fräs först löken i en ordentligt het, oljig, panna så den blir lite rostad nästan. Salta så löken släpper vätska. När löken är nästan klar, dvs brynd på utsidan men fortfarande lite spänst i mitten, lägger du i paprikan och pudrar över spiskummin och gärna lite rökigt paprikapulver. Paprikan ska få lite yta men inte bli saggig.

Nu har du en ganska het köttfärsblandning och ett lökfräs som snarare betecknas som "mustigt". Antigen kan du ställa fram dem var för sig, eller så vänder du ned lök och paprika i grytan. Grönsakerna kommer ändå inte ha dragit åt sig så mycket av chilin utan kommer bryta av lite fint.

Servera alltså i frallor, källarfranska eller vanliga sega småfrallor, som gröps ur. Jag skulle dessutom kunna tänka mig att lite gräddfil eller ost skulle göra sig fint i anrättningen.

Indieninspirerad lunchlåda

Vitkål är en grönsak som folk verkar ha en ganska styvmoderlig relation till. Man känner den som pizzasallad och kanske som det där som de blandade i lingonsylten man fick till blodpuddingen i skolan, för att göra den lite nyttigare antar jag. Vitkål är så oändligt mycket mer än så.




I tyskland får man kål i dönern. Den är som en snabbversion av surkål, ungefär så som jag ju brukar göra med diverse grönsaker (ni börjar lära er vid det här laget va?). Bara citron och salt och lite tålamod. Som sådan är den frisk, krispig, praktisk fräschare än pizzasallad, men ändå inte så revolutionerande. Nej, vitkålens verkliga rockärmsess är när den hamnar i wokar eller små ”fräs”. Jag är övertygad om att det går att förvälla vitkål på något smarrigt sätt också, sådär som man kan göra med isbergsallad du vet, men så långt har jag nu ännu inte kommit i min exprimentlusa. Tillbaks till woken.

Det här är en perfekt lunchlåda. Sedan tidigare har jag ju propagerat för den stora satsen förkokta gröna linser som man ska ha i en burk i kylen att blanda till olika lunchlådor med. Dessa linser går nämligen att bygga på och ha i andra saker än ostbaserade sallader (där de så lätt, och med den äran, hamnar). Först kommer den superpedagogiska varianten för Pella eller IPX-Linda. Längst ned kommer snabbvarianten för dig som kan lite mer.

1-2 msk rapsolja
½ tsk salt
1 stor gul lök
2 vitlöksklyftor
5 cm färsk ingefära
1 tsk spiskummin
1 tsk curry av valfri sort
1 tsk senapsfrön
¼ normalstort vitkålshuvud
2 dl kokta gröna linser (eller någon annan böna som du gillar bättre, men det ska vara hemkokta så det inte bli slabbigt och ”grytaktigt”)
eventuell annan grönsak (typ paprika, broccoli eller gröna brytbönor)

Hacka löken i grova klyftor och strimla vitkålen i ungefär 1 cm tjocka strimlor. Riv ingefära och vitlök på ett rivjärn.

Hetta upp en stekpanna eller wok, gärna teflon så behöver du inte använda så mycket olja om du är en sån som oroar dig för fett. Börja med att lägga i senapsfröna i den torra varma pannan, de ska ”poppa” lite, det går fort om pannan är lagom varm. Ta sedan pannan från värmen och pudra över curryn och spiskumminen, svinga eller rör runt i ett par sekunder och häll sedan i oljan. Nu ska det bubbla lite men inte börja osa och bränna. Var beredd med löken för att svalna av pannan i så fall. Om det bara bubblar gemytligt kan du låta det stanna av i bubblandet innan löken åker i, så oljan får i sig kryddornas smaker ordentligt. Salta över löken.

När löken är i pannan ställer du tillbaks den på värmen och låter löken fräsa till sig lite, när den svettas ordentligt slänger du i vitlök och ingefära också och fräs runt tills löken börjar bli lite gyllene. Om det börjar bränna eller fastna i pannan får du helt sonika hälla i lite mer olja och svinga/rör runt ordentligt hela tiden. Det här ska tillagas på hög temperatur så inte löken blir slaffsig. Nu ska vitkålen i och fräsas ordentligt. Det är en stor dos grönsak som ska i så det kommer bli betydligt lägre temperatur i pannan när det här kommer i, så var inte rädd för att ha ordentligt sprutt på plattan. Salta igen så vitkålen drar åt sig av saltet och släpper vatten snabbt. När du märker att temperaturen är hög i pannan igen och vitkålen börjar se lite tillagad ut häller du i linserna. Nu ska allt bli varmt igen, men inte så mycket mer. Smaka av med salt och kanske lite vanlig peppar för att plocka fram hetta. Minignutta socker kan också behövas.
----------------------
Torrosta senapsfröna och även helt försiktigt resten av kryddorna i en stor stekpanna eller wok. Häll i en rejäl skvätt olja och fräs hastigt grovhackad lök med salt, riven vitlök och ingefära. När löken är näst intill klar häller du i strimlad kål och eventuell annan grönsak och slutligen linser som i princip bara ska bli varma. Var inte blyg med varken olja eller salt.
----------------------
Ät kalaset till middag, med ris och youghurtsås, eller gör som jag och släng ned allt ihop i en låda och käka som om det vore nudelwok fast med vitkål istället för nudlar.

Nu ska jag äta strings ursäkt till sallad. 69 spänn för lite bladsallad, bleka tomater och halvstekta halloumibitar. Värdelöst. Men men.

Cheesecake

Jag har alltid älskat färsk cheesecake av new york-stil. Oftast är den smaksatt med citron och lime, juice och framför allt zest, och toppad med en liten limeglaze. Det är såklart fantastiskt gott, men man kan också variera. Smarrigt är t.ex. saffranssmak med en apelsin och ingefärs-glaze eller sås, hjortron i själva kakan och så en tjock sakta nedkokad sherry-sås är också ljuvligt. Men när jag jobbade i berlin och hade en chef som var besatt av vackra färger började jag experimentera med bär. Snyggast blir blåbär med en hallonsås, och ett myntablad som dekoration. Tyckte min chef i alla fall.

Den godaste cheescake-botten gör du såhär

2 dl dinkelflingor
1dl dinkelmjöl av fullkorn
ELLER
Ett halvt paket digestivkex
1 dl nötter (hasselnötter eller valnötter)

allt mixas samman så det blir ganska grovkornigt, sedan strålar man ned en liten fusk/snabb-karamell som du gör på mellantemperatur i kastrull, bestående av

2 msk strösocker
2 msk smör
1 msk grädde (om du har, annars kanske lite mer smör)
1 krm kardemumma
1 krm malen ingefära

låt puttra ihop så att sockret smält ordentligt och det börjar bubbla. ca 5 minuter. mjuk kola, inte knäck.

när allt har blivit en tjock massa trycker du ut det i en springform som du visserligen kan grädda lite, men jag tycker nästan det är godare att ha den lite seg, så ställ bara in det i kylen och låt svalna medan du gör själva ostmassan.

Fyllning.
3 dl grädde
1 pkt philadelphiaost eller kesella 10%
1 pkt frysta bär (alternativt zest från 2 lime och 1 citron och juice från 1 lime)
1-2 msk socker (gärna fruktos)

Tina upp bären eller ta ca 200 g färska blåbär och häll bort det värsta "frysrinnet" som bildats. Strö över en msk socker och mixa dem med en mixerstav. Passera bärgegget genom en sil.
Vispa grädden löst och börja försiktigt lösa osten i grädden. Jag tycker det är enklast att ha en plasthandske eller bara tvätta händerna noga och blanda grädden och osten mellan fingrarna. Det blir så hila lätt klumpigt annars. När det är i princip slätt vänder du ned din smaksättning och ser till att det är jämt blandat, smakar bra (behövs mer socker? mer syra?) och att grädden inte skurit sig. Det ska vara ganska hårt, men inte riktigt som smör liksom.

Häll över ostblandningen i formen och jämna till. Låt vila i kylen minst en timme så att grädden sätter sig.

Servera med ljummen hallonsås (mixade silade varma hallon och en gnutta socker), kanske spetsad med lite portvin.

Har en bit hemma i kylen, men min kamera är ju fortfarande trasig så ni får nöja er med innre bilder...