måndag 14 januari 2008

Most excellent Vego Lasse



Ända sedan jag var veggis för typ en miljard år sedan, har jag gjort en klassisk vegolasagne med spenat och keso, som med så mycket annat, glömmer man lätt varifrån man fått influenser till rätter som man lagat på samma sätt i 10 år, men när jag och Julia snöade in på något slags mat-porrande här om natten (på tal om att man inte kan sluta köpa god mat fast att man är fattig...) pratade vi om rätter som man alltid lagat, och Julia nämnde sin lasagne... Då fick jag en liten flashback, det var faktiskt hemma hos Julias mamma Marie, på Saltmätargatan, som jag åt den här enkla och geniala rätten första gången. Länge har jag envisats med att ha fetaost i den, men nu återgick jag till orginalreceptet, och det är ändå en vinnare.


Bilden är lånad från en amerikansk site, men efter att ha letat igenom hela nätet och jiddrat med mobilkameran hur länge som helst fastslog jag att den här ändå var den som var mest "lik". Jag gjorde min i en stor lasagneform, och den räckte till 5 medelstora lunchlådor och en liten natta-smaskis.

2 gula lökar
4 vitlöksklyftor
2 msk olivolja
ca 800 g djupfryst spenat (hel eller hackad beroende på hur lyllig man känner sig, Coop Konsum har extrapris på hackad den här veckan... I'm just saying)
2 burkar krossade tomater
1 stor burk naturell Keso
fulkornslasagneplattor (2/3 paket gick åt)
2 dl riven ost

en skvätt BiB-vin
massa riven muskot
salt och peppar
1 msk socker
nån liten skvätt grädde... eller nåt... kanske


Börja med att sätta på ugnen, och sedan hacka lök och vitlök och fräs (i olivolja) en lök i en varsin vid kastrull, eller typ djup panna eller vad du gillar att jobba med. Ha all vitlök i den ena av de två (den som du ska köra spenatsåsen i) och låt den fräsa med. Det är bra om det går att lägga lock över spenaten. Grovhacka även vitlöksklyftorna och fräs dem med löken som ska bli spenatröran. När löken är gyllenbrun i båda kastrullerna slänger du i spenaten, sänker tempen till riktigt låg och lägger locket på. I den andra kastrullen häller du i tomatkrosset, nån skvätt vin om du har (eller kör på överbliven glögg och inget socker) socker och lite salt och eventuellt lite ört av något slag (timjan). Höj temeperaturen här och låt tomatsåsen koka ganska ivrigt i minst en halvtimme. Under tiden håller du ett öga på spenaten som sakta tinar under locket, när den är helt tinad tillsätter du muskoten (riv på så mycket du själv vill ha, jag tog mycket, men det är ju svårt att avgöra hur mycket man river ned från en nöt), smaka av med salt och peppar, rör runt och tillsätt keson, och den där lilla skvätten av något lite fettigt och krämigt och härligt om du vill. Stäng av värmen och ställ åt sidan tills du är nöjd med tomatsåsen.

När den sistnämnda är en god tjock simmig smakrik djupröd tomatgegga smakar du av även denna med salt och peppar, men tänk på att 1+1 salt sås kan bli -, dvs inte gott. Låt tomaten vara det friska inslaget.

Börja sedan med ett ganska litet tunnt blaskigt lager spenat i botten, mest för att de understa lasagneplattorna ska bli genomkokta. Varva sedan så många och tjocka lager som du önskar av de två såserna. Jag körde (tunnt) spenat-platta-(tunnt) tomat -platta - (rikt) spenat - platta - (rikt) tomat - några plattor men inte heltäckande - tunnt spenat (så mycket man har kvar och typ skrapa på allt blask du har kvar i pannan - riven ost. På det viset geggar osten och keson i spenatsåsen ihop på ett gott sätt.

Kör i nedre hälften av ugnen, 180 grader i typ en halvtimme, eller tills plattorna är färdigkokta.

Tricken med en lyckad lasagne är att det måste vara tillräckligt blaskiga såser så det finns vatten nog för att koka pastan. Annars blir det hårt och torrt och tråkigt. Det är därför jag drygar ut med lite grädde, men man kan ta mjölk eller för all del vatten också. Dessutom är det bra att vakta på temperaturen så inte osten bränns. Då blir det hårt och trist.

Servera med något som är lite kallt och syrligt, typ färska tomatklyftor eller tjock youghurt.